För en landskapspark med plats för alla
Bonus ska ge fler höga hus
En "skyskrapebonus" blir en viktig del i Moderaternas recept på stadsutveckling i Stockholm. Hittills har de flesta planerna på höga hus stannat vid just planer, bland annat beroende på att höga hus är dyra att bygga. Nu vill det största partiet i Stadshuset bjuda på tomthyran över ett visst antal våningar.
Höga hus väcker starka känslor och det verkar finnas lika många argument för som emot i den hittills förda debatten i Stockholm. Länsstyrelsen har till exempel krävt att Stockholms stad förklarar hur innerstadens låga silhuett, som är att betrakta som ett riksintresse, ska kunna värnas i fortsättningen.
Men vår tid måste tillåtas göra sina avtryck i stadsbilden. Det slår Moderaterna fast i en ny rapport som fått namnet "Ett mer dynamiskt Stockholm". Totalt har diskussionerna som lett ram till rapporten haft 123 deltagare, men den aktiva kärnan har bestått av ett 40-tal personer.
En av de viktigaste slutsatserna som stadsbyggnads- och fastighetsborgarrådet Kristina Alvendal (M) framhåller är att något nu måste göras för att få byggherrarna att verkligen börja bygga på höjden – "riktigt höga hus" måste tillåtas i rätt lägen.
- I Värtan, ner mot vattnet, är ett läge som är rätt för höga hus. Brofästena vid malmarna är också lämpliga platser. Ett annat läge som kan bli aktuellt är en kommande överdäckning av järnvägsspåren i västra city, påpekar hon.
Även om man får in fler bostäder på en liten yta är det dyrt att bygga på höjden. Kraven, och därmed kostnaderna, skenar iväg ordentligt när antalet våningar når vissa nivåer. Det kostar mer än det smakar, tycks byggherrarna resonera.
- Därför vill vi införa något som vi kallar för "skyskrapebonus". Det innebär att staden bjuder på tomträttsavgälden över en viss våning. I dag betalar byggherren för den totala bostadsarean. Om vi till exempel säger att allt över 15 våningar ger skyskrapebonus så betalar den som bygger ett 30-våningshus bara halv tomthyra, säger Kristina Alvendal.
Hon har testat idén om skyskrapebonus på ett antal byggherrar och bara fått positiva reaktioner. Urbanitet, den täta staden, handlar dock om mer än höga hus.
- Vi funderar allvarligt på att införa ett "punkthusförbud". Punkthusen är det tydligaste exemplet på vad som skapar förortskaraktär. I stället ska vi sträva mot en levande kvartersstruktur med genomfartstrafik och verksamheter i bottenvåningarna. Lamellhus är bättre lämpade för detta, även om de inte behöver se ut som i Tensta.
Hon framhåller ytterligare två viktiga slutsatser i rapporten. För det första måste staden satsa mer aktivt på de små aktörerna på Stockholms bostads- och byggmarknad. Tanken är att staden genom att använda markanvisningar på rätt sätt ska gynna konkurrens och mångfald – och därmed pressade byggkostnader.
En del av samma tanke är att anordna fler tävlingar där byggherrar och arkitekter får komma med förslag på projekt som de tycker ger både det bästa och det billigaste boendet.
För det andra menar Kristina Alvendal att utvecklingen mot mer blandade upplåtelseformer måste fortsätta.
- Det är egentligen en fråga för regeringen, men vi kommer att ligga på för att det ska bli möjligt att även ombilda till den nya upplåtelseformen ägarlägenheter, inte bara bygga nytt. Vi ska också försöka påverka byggherrarna att presentera projekt där hyres- och bostadsrätter blandas, vilket är fullt möjligt genom så kallad tredimensionell fastighetsbildning, säger hon.
Samtidigt uttrycker Kristina Alvendal frustration över att ingen ännu har tagit ett sådant initiativ.
- Det förvånar mig eftersom det vore ett sätt att sprida riskerna, säger hon.
Nästa steg är att rapporten ska behandlas på det förbundskonvent som Moderaterna i Stockholms stad och län håller i maj. Sedan kommer den att bilda en plattform för Stockholmsmoderaternas hållning i bostads- och stadsbyggnadsfrågor.
THOMAS BERGLUND
thomas.berglund@svd.se
Publicerad SvD: 3 april 2009, 23.00. Senast ändrad: 4 april 2009, 17.25
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_2693961.svd
Höga hus väcker starka känslor och det verkar finnas lika många argument för som emot i den hittills förda debatten i Stockholm. Länsstyrelsen har till exempel krävt att Stockholms stad förklarar hur innerstadens låga silhuett, som är att betrakta som ett riksintresse, ska kunna värnas i fortsättningen.
Men vår tid måste tillåtas göra sina avtryck i stadsbilden. Det slår Moderaterna fast i en ny rapport som fått namnet "Ett mer dynamiskt Stockholm". Totalt har diskussionerna som lett ram till rapporten haft 123 deltagare, men den aktiva kärnan har bestått av ett 40-tal personer.
En av de viktigaste slutsatserna som stadsbyggnads- och fastighetsborgarrådet Kristina Alvendal (M) framhåller är att något nu måste göras för att få byggherrarna att verkligen börja bygga på höjden – "riktigt höga hus" måste tillåtas i rätt lägen.
- I Värtan, ner mot vattnet, är ett läge som är rätt för höga hus. Brofästena vid malmarna är också lämpliga platser. Ett annat läge som kan bli aktuellt är en kommande överdäckning av järnvägsspåren i västra city, påpekar hon.
Även om man får in fler bostäder på en liten yta är det dyrt att bygga på höjden. Kraven, och därmed kostnaderna, skenar iväg ordentligt när antalet våningar når vissa nivåer. Det kostar mer än det smakar, tycks byggherrarna resonera.
- Därför vill vi införa något som vi kallar för "skyskrapebonus". Det innebär att staden bjuder på tomträttsavgälden över en viss våning. I dag betalar byggherren för den totala bostadsarean. Om vi till exempel säger att allt över 15 våningar ger skyskrapebonus så betalar den som bygger ett 30-våningshus bara halv tomthyra, säger Kristina Alvendal.
Hon har testat idén om skyskrapebonus på ett antal byggherrar och bara fått positiva reaktioner. Urbanitet, den täta staden, handlar dock om mer än höga hus.
- Vi funderar allvarligt på att införa ett "punkthusförbud". Punkthusen är det tydligaste exemplet på vad som skapar förortskaraktär. I stället ska vi sträva mot en levande kvartersstruktur med genomfartstrafik och verksamheter i bottenvåningarna. Lamellhus är bättre lämpade för detta, även om de inte behöver se ut som i Tensta.
Hon framhåller ytterligare två viktiga slutsatser i rapporten. För det första måste staden satsa mer aktivt på de små aktörerna på Stockholms bostads- och byggmarknad. Tanken är att staden genom att använda markanvisningar på rätt sätt ska gynna konkurrens och mångfald – och därmed pressade byggkostnader.
En del av samma tanke är att anordna fler tävlingar där byggherrar och arkitekter får komma med förslag på projekt som de tycker ger både det bästa och det billigaste boendet.
För det andra menar Kristina Alvendal att utvecklingen mot mer blandade upplåtelseformer måste fortsätta.
- Det är egentligen en fråga för regeringen, men vi kommer att ligga på för att det ska bli möjligt att även ombilda till den nya upplåtelseformen ägarlägenheter, inte bara bygga nytt. Vi ska också försöka påverka byggherrarna att presentera projekt där hyres- och bostadsrätter blandas, vilket är fullt möjligt genom så kallad tredimensionell fastighetsbildning, säger hon.
Samtidigt uttrycker Kristina Alvendal frustration över att ingen ännu har tagit ett sådant initiativ.
- Det förvånar mig eftersom det vore ett sätt att sprida riskerna, säger hon.
Nästa steg är att rapporten ska behandlas på det förbundskonvent som Moderaterna i Stockholms stad och län håller i maj. Sedan kommer den att bilda en plattform för Stockholmsmoderaternas hållning i bostads- och stadsbyggnadsfrågor.
THOMAS BERGLUND
thomas.berglund@svd.se
Publicerad SvD: 3 april 2009, 23.00. Senast ändrad: 4 april 2009, 17.25
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_2693961.svd
Visningar: 1
Inlägg i den här diskussionen
-
Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos -
Höga hus hotar riksintresse
Köpenhamn har nyligen satt stopp för höghus i stadskärnan. I Stockholm går utvecklingen åt andra hållet: politiker efterlyser skyskrapor och arkitekter ritar 30-våningshus. Nu kräver länsstyrelsen att Stockholms stad förklarar hur innerstadens låga silhuett ska värnas framöver.
Stockholms innerstad har en låg bebyggelse, där tinnar och torn tydligt avtecknar sig mot horisonten. Höghusen är än så länge solitärer som förstärker stadens låga skala. Men sedan några år pågår en smygande förändring. Innerstaden jäser. Gamla hus byggs på, och nya uppförs i en ny skala – något som bland annat blir tydligt i det stora hotell- och kongresskomplex som växer upp intill Stadshuset.
Samtidigt lanseras ständigt nya höghusprojekt för City. Förre stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund (M) drömde om ett 40-våningshus på Klarabergsgatan. Nuvarande borgarrådet Kristina Alvendal (M) hoppas på ett 30-våningshus på Vasagatan.
Bland dem som vurmar mest för skyskrapor i City finns centerpartisten Per Ankersjö, som bland annat motionerat om ”en spektakulär och storstadsanpassad arkitektur där ett antal riktiga skyskrapor ingår”.
Höga hus väcker känslor och genererar alltid debatt bland stockholmarna. Nu vill också länsstyrelsen ha besked om hur Stockholms stad ser på innerstadens silhuett. Länsstyrelsen konstaterar att Stockholm inte bara är en angelägenhet för stockholmarna och deras politiker. Innerstaden är utpekad som riksintresse för kulturmiljövården av Riksantikvarieämbetet .
– Stockholms stad har inte förtroende att själv hantera sin stad eftersom den är av riksintresse, säger Carl-Gustaf Hagander, landssekreterare på länsstyrelsen, som enligt lag ska upphäva planer som innebär att riksintresset påtagligt skadas.
Han menar att Stockholms stad redan rör sig i ett gränsland, i och med bygget av hotell-och kongressanläggningen Stockholm Waterfront vid Klara sjö.
– Där närmar man sig gränsen för påtaglig skada på riksintresset, säger Carl-Gustaf Hagander.
Enligt Riksantikvarieämbetet har Stockholms innerstad riksintressanta karaktärsdrag bland annat i ”fronten mot vattenrummen och den begränsade hushöjden”.
Länsstyrelsen har nu, i diskussioner med Stockholms stad, satt igång ett arbete för att förtydliga vad detta bör innebära för Stockholms planering.
– Det är ett stort förändringstryck i Stockholm. Vi behöver bli tydligare, säger Carl-Gustaf Hagander och förklarar att länsstyrelsen bland annat ska formulera sig kring frågor som rör fronten mot vattnet, riktlinjer och höghusplaner.
Han betonar att det inte handlar om att frysa Stockholms stadsbild. Men länsstyrelsen efterlyser en tydlig strategi från Stockholms stadsbyggnadskontor som visar hur staden ser på kulturhistoriskt värdefulla miljöer och innerstadens silhuett.
– Enligt lagen ska det framgå hur kommunen värnar riksintresset.
Stockholms stad har tidigare formulerat riktlinjer för nybyggnation – som bland annat syftat till att hålla nere hushöjderna i innerstaden – i sin översiktsplan.
Grundregeln har varit att ”den enhetliga höjdskalan i det sena 1800-talets byggda stadslandskap utgör grunden för innerstadens stadsbild och silhuett”.
Men nu är dessa riktlinjer på väg bort. En ny översiktsplan ska träda i kraft nästa år. I förslaget, som just varit ute på remiss, finns inga formuleringar om hushöjder och silhuett.
Stadsarkitekt Per Kallstenius förklarar detta med att den nya översiktsplanen ska bli mer kärnfull och strategisk till sin karaktär:
– Troligtvis kommer den nya översiktsplanen inte att innehålla något om hushöjder. Men det är frågor vi håller på att titta över.
Länsstyrelsen vill dock att Stockholms stad skriver in tydliga ställningstaganden som visar hur riksintresset ska värnas.
– Stockholms stad ska visa ett förhållningssätt till bland annat innerstadens silhuett, säger Carl-Gustaf Hagander och tillägger att detta är viktigt för att länsstyrelsen ska kunna bedöma de förändringar som planeras och pågår i Stockholms innerstad.
– I Stockholm pågår just nu en förändringsprocess, där man är osäker på hur summan kommer att bli. Man kan tycka att det inte är så farligt med två påbyggnader i departementskvarteren. Men vi vill bedöma helheten, och inte titta på det styckevis.
Just innerstaden har varit föremål för en hel del förändringsiver på senare år. Både stadsplanerare och politiker har ägnat sig mycket åt innerstaden, och inte minst i City har det varit gott om byggkranar.
– Vi har ett grunduppdrag som handlar om att öka stadens täthet. I City testar vi att höja husen med både två och tre våningar, och det visar sig att det fungerar relativt bra, säger stadsarkitekt Per Kallstenius.
Citys skyline kryper uppåt. Stockholm Waterfront ger en fingervisning om hur staden har tänkt sig utvecklingen i västra City, med bebyggelse i högre skala på en framtida överdäckning längs Klara sjö.
Och hela tiden presenteras nya idéer om spektakulära skyskrapor i innerstaden. Aktuellt just nu är ett cirka 100 meter högt hus på Vasagatan, mitt emot Centralstationen.
– De politiska direktiven är att vi ska pröva ett högt hus här, säger Per Kallstenius.
Stockholms stad och fastighetsägaren Folksam har gett fyra arkitektkontor i uppdrag att rita på det nya höghuset, som är tänkt att markera den nya Citybanans entré.
Stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal talar entusiastiskt om ”ett nytt landmärke”. Kritikerna frågar sig varför man ska lägga ett höghus invid Klara kyrka, och Folkpartiet varnar för att stadsbilden kommer att förstöras.
Kanske kommer dock detta projekt att läggas i malpåse innan länsstyrelsen och andra remissinstanser behöver ta ställning till vad det skulle få för inverkan på Stockholms silhuett.
Att bygga högt är både kostsamt och komplicerat, och byggherrarna är inte alltid lika entusiastiska som politikerna. Planerna för det nya höghuset väckte stor uppmärksamhet när de presenterades i mellandagarna, men stadsbyggnadskontoret arbetar redan med lägre alternativ.
ELISABET ANDERSSON
08-13 51 72
elisabet.andersson@svd.se
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_2648299.svd
Publicerad SvD: 26 mars 2009, 11.01. Senast ändrad: 26 mars 2009, 12.49 -
-
Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos
-
Skyskrapa landmärke i Citys nya stadsdel
Nu prickas ytterligare ett framtida landmärke – eller ”accent” – in på Stockholmskartan. Klarabergs Torn, 70–80 meter högt, blir det mest spektakulära inslaget när Västra Citys första etapp ska byggas.
Det har länge surrats om planerna för Västra City, den nya stadsdel som skapas när järnvägspåren däckas över från Tegelbacken till Karlberg. Målet är en modern blandning av bostäder, kontor, butiker och restauranger. Den första etappen, som kan påbörjas 2012, ger även stora möjligheter att utveckla centralstationsområdet.
I den första etappen som ansluter till Klarabergsplan vid Klarabergsgatan planeras en profilbyggnad, eller ”accent” som stadsbyggnads- och fastighetsborgarrådet Kristina Alvendal (M) kallar den: 70–80 meter höga Klarabergs Torn.
I botten blir det kommersiella lokaler, främst kontor, ovanför dessa bostäder och högsts upp en publik lokal med restaurang och utsiktsplats. I första etappen planeras 500–700 bostäder som kommer att bli mycket dyra att bygga. En förutsättning för att det ska gå är kommersiella lokaler i bottenvåningarna som bär en del av kostnaderna.
– Klarabergs Torn kommer att bilda något av en portal tillsammans med det högs hus som planeras vid Centralstationen på Vasagatan, säger Kristina Alvendal.
Tornet kommer också att fungera som en entré till den framtida stationen för Citybanan
Andra viktiga förändringar i stadsbilden som hon pekar på är en sammanhängande strandpromenad, en boulevard, längs hela Klara Sjö och en förnyelse av miljön utanför Sheraton, bland annat Järnvägsparken, som hon betecknar som ”en av de förfärligaste platserna i Stockholm”.
THOMAS BERGLUND
thomas.berglund@svd.se
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_2768943.svd
Publicerad: 20 april 2009, 21.21. Senast ändrad: 20 april 2009, 21.47 -
© 2012 Created by Patrik S.
Drivs med tekniken bakom
