För en landskapspark med plats för alla
Grönytor tryter när Stockholm växer
Förtätningarna av Stockholm väcker känslor. När staden växer inåt försvinner grönytor, och lokala proteströrelser bildas. Segregation och brist på billiga lägenheter är andra utmaningar när Stockholm ska bli en miljonstad, enligt forskare.
När regionen växer, är det Stockholms stad som ökar mest - 200 000 nya invånare väntas huvudstaden ha 2030. Det ställer krav på ökat bostadsbyggande, och när Stockholm förtätas försvinner de fria ytorna, ibland grönområden och skolgårdar. Över hela staden bildas lokala opinionsgrupper som protesterar. En motreaktion är nätverket Yimby, "Yes In My Backyard", som pläderar för att det byggs mycket, tätt och högt.
Men Stockholm måste också växa på bredden. Det planeras för nya stadsdelar, och tanken är att koppla ihop den befintliga staden med ett antal "tyngdpunkter" i ytterstaden.
Stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal (M) har lanserat sin vision om "promenadstaden" - det framtida Stockholm ska hänga ihop och helst ska man kunna ta sig fram överallt till fots.
Jerker Söderlind, arkitekt och forskare i stadsbyggnadsfrågor vid KTH, ser både positiva och negativa saker i översiktsplanen.
- Jag tycker man ska jämföra de positiva politiska visionerna i planen och alliansens vilja att bygga promenadstad med den verklighet som vi bygger och planerar för.
Han ger några exempel:
• Explosionen av stora köpcentrum som står emot viljan till blandad stadsmiljö.
• Utbyggnad av E18 som motorväg ökar bilstadens utbredning.
• De stora summor som ska läggs på biltunnlar för Förbifart Stockholm ger en kraftig förstärkning av bilgenererat stadsmönster i väster. Det står emot möjligheten att bygga vägar och spår, bra kollektivtrafik och en tät stad.
Kristina Alvendal håller med honom till viss del.
- Det är helt rätt att de köpcentrum som byggdes på 80-talet var feltänkta. Man var tvungen att ta bilen dit. Men i de som byggs nu anammar man stadsblandningen, se bara på Sickla Köpkvarter, där man vill blanda upp verksamheten med bostäder,
- När det gäller trafiken får vi inte glömma bort att även infrastrukturen måste byggas ut när Stockholm växer. Sen när det gäller E18 så ska vi ju leda ner trafiken under mark. Vi gör en överdäckning för att bygga ihop Tensta/Rinkeby med det gröna Järvafältet, svarar Alvendal.
Ett framtida stadsutvecklingsområde som illustrerar konflikterna i utbyggnaden av Stockholm är Årstafältet, mellan Årsta och Östberga i södra Stockholm. 2020 kan här finnas 4 000 nya lägenheter. Tanken var tidigare att Årstafältet skulle utvecklas till en ekologisk landskapspark. Men några sådana planer har aldrig satts i verket. På senare år har tankarna på stadsbebyggelse i stället vuxit sig allt starkare, och i en nyligen avgjord arkitekttävling innebär det vinnande bidraget 4 000 bostäder och 29 hektar bibehållen parkyta.
Enligt Kristina Alvendal har ingen av förslagen lyckats lösa problemet med att väva ihop Årsta och Östberga, men det vinnande bidraget har fått i uppdrag att se över den aspekten.
Jerker Söderlind på KTH ser flera stora utmaningar för utvecklingen av bostäder i Stockholm.
• Billiga och enkla bostäder för enpersonshushåll.
- Jag skulle vilja se att staden tog fram en lösning som gör det ekonomiskt möjligt att bygga små enkla bostäder på taken på alla platta kontorshus i city, säger han.
Här får han medhåll av Alvendal - som dock menar att det inte går att bygga för enkelspårigt.
- Visst ska vi bygga billiga ettor, men det går inte att bara smälla upp flera tusen på något gärde. Vi måste erbjuda ett trevligt boende, både billigt och dyrt, som kan vara en del av promenadstaden.
Jerker Söderlind vill också se ett antal egnahemsprojekt som liknar gamla Bromma eller Enskedefältet.
Där är Kristina Alvendal inne på samma spår.
- Stockholmarna ska inte behöva byta kommun för att flytta till ett hus. Men det är ont om plats att bygga på. Men vi har faktiskt flera projekt på gång, både i Larsboda och i Sköndal.
THOMAS BERGLUND
thomas.berglund@svd.se
PÄR KARLSSON
par.karlsson@svd.se
Publicerad SvD: 20 juni 2009
Gå in på webben läs läsarnas kommentarer och gör egna inlägg!
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_3093707.svd
När regionen växer, är det Stockholms stad som ökar mest - 200 000 nya invånare väntas huvudstaden ha 2030. Det ställer krav på ökat bostadsbyggande, och när Stockholm förtätas försvinner de fria ytorna, ibland grönområden och skolgårdar. Över hela staden bildas lokala opinionsgrupper som protesterar. En motreaktion är nätverket Yimby, "Yes In My Backyard", som pläderar för att det byggs mycket, tätt och högt.
Men Stockholm måste också växa på bredden. Det planeras för nya stadsdelar, och tanken är att koppla ihop den befintliga staden med ett antal "tyngdpunkter" i ytterstaden.
Stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal (M) har lanserat sin vision om "promenadstaden" - det framtida Stockholm ska hänga ihop och helst ska man kunna ta sig fram överallt till fots.
Jerker Söderlind, arkitekt och forskare i stadsbyggnadsfrågor vid KTH, ser både positiva och negativa saker i översiktsplanen.
- Jag tycker man ska jämföra de positiva politiska visionerna i planen och alliansens vilja att bygga promenadstad med den verklighet som vi bygger och planerar för.
Han ger några exempel:
• Explosionen av stora köpcentrum som står emot viljan till blandad stadsmiljö.
• Utbyggnad av E18 som motorväg ökar bilstadens utbredning.
• De stora summor som ska läggs på biltunnlar för Förbifart Stockholm ger en kraftig förstärkning av bilgenererat stadsmönster i väster. Det står emot möjligheten att bygga vägar och spår, bra kollektivtrafik och en tät stad.
Kristina Alvendal håller med honom till viss del.
- Det är helt rätt att de köpcentrum som byggdes på 80-talet var feltänkta. Man var tvungen att ta bilen dit. Men i de som byggs nu anammar man stadsblandningen, se bara på Sickla Köpkvarter, där man vill blanda upp verksamheten med bostäder,
- När det gäller trafiken får vi inte glömma bort att även infrastrukturen måste byggas ut när Stockholm växer. Sen när det gäller E18 så ska vi ju leda ner trafiken under mark. Vi gör en överdäckning för att bygga ihop Tensta/Rinkeby med det gröna Järvafältet, svarar Alvendal.
Ett framtida stadsutvecklingsområde som illustrerar konflikterna i utbyggnaden av Stockholm är Årstafältet, mellan Årsta och Östberga i södra Stockholm. 2020 kan här finnas 4 000 nya lägenheter. Tanken var tidigare att Årstafältet skulle utvecklas till en ekologisk landskapspark. Men några sådana planer har aldrig satts i verket. På senare år har tankarna på stadsbebyggelse i stället vuxit sig allt starkare, och i en nyligen avgjord arkitekttävling innebär det vinnande bidraget 4 000 bostäder och 29 hektar bibehållen parkyta.
Enligt Kristina Alvendal har ingen av förslagen lyckats lösa problemet med att väva ihop Årsta och Östberga, men det vinnande bidraget har fått i uppdrag att se över den aspekten.
Jerker Söderlind på KTH ser flera stora utmaningar för utvecklingen av bostäder i Stockholm.
• Billiga och enkla bostäder för enpersonshushåll.
- Jag skulle vilja se att staden tog fram en lösning som gör det ekonomiskt möjligt att bygga små enkla bostäder på taken på alla platta kontorshus i city, säger han.
Här får han medhåll av Alvendal - som dock menar att det inte går att bygga för enkelspårigt.
- Visst ska vi bygga billiga ettor, men det går inte att bara smälla upp flera tusen på något gärde. Vi måste erbjuda ett trevligt boende, både billigt och dyrt, som kan vara en del av promenadstaden.
Jerker Söderlind vill också se ett antal egnahemsprojekt som liknar gamla Bromma eller Enskedefältet.
Där är Kristina Alvendal inne på samma spår.
- Stockholmarna ska inte behöva byta kommun för att flytta till ett hus. Men det är ont om plats att bygga på. Men vi har faktiskt flera projekt på gång, både i Larsboda och i Sköndal.
THOMAS BERGLUND
thomas.berglund@svd.se
PÄR KARLSSON
par.karlsson@svd.se
Publicerad SvD: 20 juni 2009
Gå in på webben läs läsarnas kommentarer och gör egna inlägg!
http://www.svd.se/stockholm/nyheter/artikel_3093707.svd
Visningar: 7
Inlägg i den här diskussionen
-
Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos -
Hej Pär,
I artikeln skriver du ”Tanken var tidigare att Årstafältet skulle utvecklas till en ekologisk landskapspark. Men några sådana planer har aldrig satts i verket.”
Vad menar du? Det är ju helt fel! Du har visst inte läst på alla fakta kring Årstafältet…
Planerna om landskapsparken startade i mittten av nittiotalet. Inför detaljplanen bjöds tre lanskapsarkitekter in att tävla om att ta fram förslag. Dessa bearbetades sedan tillsammans med en grupp från Stadsbyggandskontoret och detaljplanen växte fram tillsammans med bl astadsdelen, boende och verksamma på fältet (planen om landskapsparken antogs under moderat styre i staden men detaljplanen har vuxit fram även under Socialdemokratisk ledning och under enighet över blockgränserna). 2001 antogs den detaljplan som anger att Årstafältet skall utvecklas till landskapspark, planen utvecklades fram till 2004 då den efter valet stoppades. Hittills är 50 miljoner är investerade i anläggningskostnader i landskapsparken…
Detta sakfel och bör korrigeras i tidningen!
Birgitta Adolfsson, Nätverket Årstafältet! -
-
Permalänk Svar från Jerker Söderlind hos -
Hej Birgitta. Jag föreslår att vi träffas över en kopp eller ett glas kaffe/öl/vin/saft någon gång i sommar. sedan 1930-talet har allting som byggts i stockholm bestått av ensidiga arbets-, bostads-, industri-, handels- eller nöjesområden. jag tror att vi båda två, liksom medlemmarna i nätverket, verkligen vill ha en mänsklig stad, med plats för det gröna och de mänskliga miljöerna. den typ av platser som bygdes innan arkitekterna blev helt bergtagna av det som vi kallar modernism eller funkis. det gamla hagalund eller klarakvarteren innan stadsförstörelsen tror jag att vi båda gillar och önskar tillbaka.
om vi tittar på vad arkitekterna och byggbolagen bygger just nu, från de renodlade kontorskvarteren i sundbyberg intill hallonbergen eller vad det heter, till de nya höghusen i stål och glas intill centralen, så är det en omänsklig och livsförnekande livsmiljö.
jag tror att våra politiker, både från s och m, faktiskt på allvar skulle vilja ha en mer levande och människoanpassad stad. problemet är att arkitektkåren är hjärntvättad och bara kan rita sådana monstruösa förslag som - återigen - nya loftgångsbostadshus utan en enda affär och utan några restauranger och kontor och små lokaler, som man har föreslagit intill rinkeby.
min tanke med årstafältet var att skapa ett till södermalm utanför och söder om södermalm. med en massa nya torg och parker och vanliga kvarter med gröna gårdar. vi kan nog vara eniga om att resultatet av arkitekttävlingen om årstafältet har resulterat i den absoluta motsatsen.
det som driver en hel del arkitekter är, pinsamt nog, en önskan om att hamna på framsidan av de internationella arkitekturmagasinen. och att bli världsberömda för att ha ritat det högsta eller konstigaste huset. de har ingen som helst relation till det vardagliga livet. t ex bor arkitekten wingård, om han nu inte har flyttat, i en liten samling gamla kåkar i falu rödfärg. men han ritar den här sortens iskalla stål och glasboxar som bara gör sig bra på foton. inte i verkligheten.
vad ska vi göra?
jag vet inte riktigt.
jag menar att både mikael söderlund och kristina alvendal drivs av en önskan om att bygga helt vanlig vardaglig stad, av den typ som finns på södermalm och östermalm. men, att de är väldigt låsta av en ohygglig mängd experter och inte minst arkitekter som bara är intresserade av fasader och glas, betong, stål. titta bara på de nya husen som är på väg upp intill centralen!
alltså.
jag tror stockholm behöver en folkrörelse.
denna gång inte för att förhindra ytterligare rivningar.
utan för att skapa en stad som motsvarar våra drömmars stad.
jag har inget förslag.
men något måste göras.
jag är med på det mesta, så länge det handlar om att skapa nya platser och miljöer och bostäder och arbetsplater och mötesplatser.
jag är dock inte med i den här typen av organisation som bara säger nej. helt enkelt eftersom det innebär att motståndarna hela tiden är de enda som kommer med förslag som kan byggas.
det är dags för vanligt folk - även om jag vet att ingen människa egentligen är "vanlig" - kommer med förslag till hur stockholm ska växa. det kan vi inte bara lämna över åt arkitekterna. även handeln och de kommersiella aktörerna tenderar - internationellt sett - att föredra blandade stadsmiljöer. eftersom dessa är mer populära och därmed också på sikt mer lönsamma. jämför t ex sickla köpkvarter som är en väldigt blandad miljö med det nya forum nacka som bara är en renodlad handelsmiljö. jag skulle tro att sickla kommer att klara dagens ekonomiska kris bättre än forum, eftersom det är mer anpassat till hur vi som konsumenter fungerar. sicklas bladning av handel, nöje, idrott, utbildning, arbetsplaster etc pekar faktiskt framåt!
föreslå en dag/tid för kaffe/öl/vin/saft så pratar vi vidare.
jag vet att detta är en närmast hopplös kamp, eftersom arkitektkåren gör allt för att motarbeta stadsbyggande och trevliga miljöer (se bara på de totalgråa nya husen vid liljeholmen - varför så trist????). ordet "trivsel" är ett ord som knappast någon arkitekt ens vågar använda, eftersom deras kollegor skulle skratta åt dom om dom använde det. men det är ändå det som det handlar om.
låt oss ses! jerker söderlind. mobil 0733 94 90 90 -
-
Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos
-
Hej Jerker!
Visst skall vi träffas! Tyvärr är det semestertider nu och en del människor i Nätverket är bortresta. Vi har dock medlemsmöte på söndag kl 15.00 i Kryddträdgården mitt i Årstafältets koloniområde (i föreningshuset om inte vädret tillåter ett möte under himlen). Du är varmt välkommen att komma och presentera ditt förslag, så kan vi berätta om oss och sedan kan vi ta ställning till om och hur vi ev går vidare i ett samarbete, hur låter det? -
-
Permalänk Svar från Jerker Söderlind hos
-
tack birgitta. jag ska försöka komma dit. i dagsläget har vi samma intresse. att förhindra att den nya bebyggelsen på fältet utformas som en fransk betongförort från 1960-talet. vänligen jerker.
-
-
Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos
-
Fint! Vi ses på söndag, välkommen!
-
© 2012 Created by Patrik S.
Drivs med tekniken bakom
