Folkhälsans målområden

Inlägg i den här diskussionen

Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos 27 Juli 2009 på 11.00

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet är en förutsättning för en god hälsoutveckling. Ökad fysisk aktivitet ska därför utgöra ett särskilt målområde.


Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen.

mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet,
mer fysisk aktivitet under fritiden,
att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion eller träning på sina egna villkor.
Roller och ansvar
Statens folkhälsoinstitut har en central roll inom målområdet - dels som nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier och dels som ansvarig myndighet för uppföljning. På målområdet fysisk aktivitet finns flera viktiga aktörer såsom kommuner, landsting/regioner, länsstyrelser, myndigheter samt frivilligsektorn.

Innehållsansvarig: Anna Jansson
Sidan uppdaterad den 10 mars 2009

Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos 27 Juli 2009 på 11.01

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att förebygga dessa samt att främja hälsa.


Utöver det generella ansvaret för en god hälsa i befolkningen samt arbetet för att förebygga ohälsan (Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] 1982:763), har hälso- och sjukvården även ett ansvar att upplysa om metoder för att förebygga sjukdom och skada. Denna bredare roll betonas av regeringen i 2008 års folkhälsoproposition. Regeringen anser att det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet bör stärkas i hela hälso- och sjukvården.

En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. En hälsoorienterad hälso- och sjukvård prioriterar aktiviteter som ger de största hälsovinsterna inte bara för patienter och individer, utan också för hälso- och sjukvårdens egen personal. Det senare för att vara en förebild för andra arbetsgivare i samhället. Fördelningen av resurser fokuseras dessutom på de befolkningsgrupper som har det största hälsobehovet. Detta bidrar till en jämlik hälsa för hela befolkningen samt ökade hälsovinster på befolkningsnivå. Ett hälsoorienterat fokus går längre än synsättet som ser utvecklingen av hälso- och sjukvården som är begränsad till utökad produktion, det vill säga utökade antal behandlingar, patientbesök, eller ingrepp.

Innehållsansvarig: Karin Junehag Källman
Sidan uppdaterad den 25 juni 2009

Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos 27 Juli 2009 på 11.01

Miljöer och produkter

Miljöer och produkter är av grundläggande betydelse för folkhälsan och ska utgöra ett särskilt målområde.


De framtida insatserna inom området skall utgå ifrån de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen och en kretsloppsstrategi som inkluderar en miljöorienterad produktpolitik samt de av riksdagen beslutade konsumentpolitiska målen. Insatserna för att skapa en säker trafikmiljö skall på samma vis utgå från de av riksdagen beslutade målen för transportpolitiken.

Målområdet miljöer och produkter är mycket brett och omfattar vitt skilda typer av miljöer och exponeringssituationer. För att kunna konkretisera arbetet med att finna lämpliga bestämningsfaktorer och indikatorer för målområdet har det spjälkats upp i ett antal delområden.

Delområdena är:
Sund utomhusmiljö
Sunda produkter
Sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller)
Säkra miljöer och produkter - skadeperspektivet.
De tre första delområdena, Sund utomhusmiljö, Sunda produkter och Sund inomhus- och närmiljö stämmer väl med miljömålspropositionens (Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier, prop. 2001/02:130) tre strategier.

Delområdet Säkra miljöer och produkter syftar till att skapa säkerhet utifrån ett skadeperspektiv i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid.

Roller och ansvar
Målområdet miljöer och produkter omfattar flera politikområden och aktörer, främst statliga myndigheter med olika ansvar och uppdrag. Statens folkhälsoinstituts roll är att följa upp politiken och insatser inom målområdet.

Innehållsansvarig: Anita Linell
Sidan uppdaterad den 10 mars 2009

Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos 27 Juli 2009 på 11.02

Hälsa i arbetslivet

Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt.


Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på hälsofrämjande sätt.

Arbetsmiljön måste vara god och arbetsgivaren har enligt Arbetsmiljölagen ett stort ansvar i det avseendet. Arbete som präglas av en säker och trygg miljö, fysiskt såväl som psykiskt och socialt, bör eftersträvas.

Till grundvillkoren hör att ha kontroll, att känna delaktighet och inflytande över sitt eget arbete och hur det ska utföras och att kunna påverka arbetstakt/arbetsmängd till aktuell arbetsförmåga. Att bli sedd, vara någon som räknas med samt ha vissa utvecklingsmöjligheter i arbetet är andra viktiga faktorer.

Det räcker dock inte att endast förebygga ohälsa. Det behövs även insatser som främjar hälsa i arbetslivet. Begreppet Hälsofrämjande arbetsplatser står för arbetsplatser som dels inte producerar ohälsa, dels är arena för hälsofrämjande synsätt och aktiviteter i vid mening. I ett folkhälsoperspektiv borde vi inte bara sträva efter hälsofrämjande arbetsplatser utan även efter ett hälsofrämjande arbetsliv.

Roller och ansvar
Målområdet hälsa i arbetslivet omfattar flera viktiga aktörer såsom myndigheter, arbetsmarknadens parter, företagshälsovård och myndigheter. Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att följa upp politiken och insatser inom målområdet.

Innehållsansvarig: Stig Vinberg
Sidan uppdaterad den 10 mars 2009

Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos 27 Juli 2009 på 11.03

Barns och ungas uppväxtvillkor

Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet.


Insatser för att främja barns långsiktiga hälsa kan ske på flera arenor. Metoder för föräldrastöd syftar till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och föräldrar i hemmet. Andra viktiga arenor är förskola och skola. Där utvecklar och tränar barnen på olika kompetenser, t.ex. problemlösningsförmåga samt social och emotionell förmåga, som fungerar som skyddsfaktorer mot ohälsa.

Dessutom kan specifika program som främjar hälsa och goda levnadsvanor, t.ex. goda kost- och motionsvanor, genomföras i dessa miljöer.

Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten.

Roller och ansvar
Inom målområdet barns och ungas uppväxtvillkor är Statens folkhälsoinstitut en central myndighet som nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier samt som uppföljningsansvarig av målområdet. Andra centrala aktörer är kommuner och andra myndigheter.

Innehållsansvarig: Sven Bremberg
Sidan uppdaterad den 10 mars 2009

Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos 27 Juli 2009 på 11.03

Ekonomiska och sociala förutsättningar

Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.


Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa.

Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa.

Roller och ansvar
Målområdet ekonomiska och sociala förutsättningar omfattar ett flertal politikområden och viktiga aktörer är både kommuner och myndigheter. Statens folkhälsoinstitut har ett sektorsövergripande uppföljningsansvar för målområde 2.



Innehållsansvarig: Bodil Edler
Sidan uppdaterad den 10 mars 2009

Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos 27 Juli 2009 på 11.03

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa.


Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället.

Roller och ansvar
Målområdet delaktighet och inflytande i samhället omfattar ett flertal politikområden och viktiga aktörer är kommuner, länsstyrelser och regioner/landsting samt olika myndigheter, men även den ideella sektorn. Statens folkhälsoinstitut har ett sektorsövergripande uppföljningsansvar för målområde 1.



Innehållsansvarig: Anette Levander
Sidan uppdaterad den 16 oktober 2008