För en landskapspark med plats för alla
landskapsparken
"Avsikten är att skapa en attraktiv landskapspark för invånarna i söderort."
(ur detaljplan 93045).
Här vill vi i Nätverket Årstafältet visa vad kommunfullmäktige beslutade i enighet år 2001 - Söderort skulle få en landskapspark. Informationen om detta hittar man dels i beslutet om detaljplanen (DP 93045) och i gestaltningsprogrammet för landskapsparken (Årstafältet en ny landskapspark, Gestaltningsprogram)
Kommunfullmäktige beslutade 2001 att fältet skulle planläggas som park. Ett gestaltningsprogram har tagits fram av stadsbyggnadskontoret och gatu- och fastighetskontoret. Gestaltningsprogrammet har gjorts i samråd med bl a Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning, Stockholm vatten, idrottsförvaltningen, stadsmuseiförvaltningen och föreningen Stor-Stockholms koloniträdgårdar. (Ur Gestaltningsprogrammet)
Planen har tillkommit för att möjliggöra anläggande av en ekologisk landskapspark på Årstafältet för att stärka grönstrukturen i centrala söderort. Planområdet omfattar Årstafältet, delar av sluttningen mot Östberga samt de områden som kan tillföras parken efter södra länkens utbyggnad.
Årstafältet uppgår till cirka 45 ha innanför nuvarande trafikleder...efter trafikomläggningar tillförs parken ytterligare områden motsvarande 10 ha. skogssluttningen nordost Östberga utgör ca 10 ha.
Området har varit bebott alltsedan landhöjningen och området är rikt på fornlämningar. I samband med utbyggnaden av Årsta och Östberga har många fornlämningar försvunnit. I den öppna dalgången är det ännu möjligt att avlsäa historien och se resterna av det kulturlandskap som varit knutet till gårdarna i trakten sedan urminnes tider. (Ur Dp 93045)
Årstafältet har en viktig funktion i den övergripande grönstrukturen. Närmast större naturområden utgörs av Hemskogen och Årstaskogen. (Ur Dp 93045)
Landskapspark på Årstafältet
En ny landskapspark ska anläggas på Årstafältet i ett för Stockholm karaktäristiskt sprickdalslandskap. Ambitionen är att skapa en modern park för stadens invånare med det ursprungliga landskapet och de kulturhistoriska elementen som viktiga och naturliga delar av parkens utformning.
Parken har ett medvetet stillsamt arkitektoniskt uttryck för att underordna sig det befintliga kulturlandskapet. Den nya parken ska bli en attraktiv park som läker den i dag trasiga stadsmiljön och länkar samman stadsdelarna omkring. Parken ger plats för olika utrymmeskrävande aktiviteter, men ska också erbjuda lugn och ro. Ur Gestaltningsprogrammet)
Kulturhistoria
Tecken i landskapet vittnar om forna tider. Trakten har varit bebodd alltsedan landhöjningen och är rik på fornlämningar.Stora gravfält med oanade gravfynd från olika tidsperioder har grävts upp och tagits bort i samband med utbyggnaden av partihandelsområdet på 60-talet.Skålgropar, gravar och bytomter är dokumenterade, men kan vara svåra att upptäcka. Göta landsväg, Bägersta bytomt och Östberga gravfält är exempel på fornlämningar, som finns kvar och som skyddas av fornminneslagen.
Diken är viktiga förmedlare av gårdsindelningar. Flera av nuvarande diken kan relateras till arealupphämtningar från 1700-talet. Resterna av det kulturlandskap som vart, ska tas till vara i gestaltningen av parken.
Göta landsväg är Stockholms äldst bevarade vägsträckning. Den är unik med sin ålderdomliga karaktär, slingrande genom landskapet, och utgjrode fram till 1600-talets slut i Stockholms enda vägförbindelse söderut.
Resterna från en rasad medeltida stenvalvsbro har inspireart till att återuppföra en stenbro på samma plats. Det saknas bildmaterial hur bron såg ut. En stenvalvsbro från 1800-talet som vilar på en rest av Göta landsväg genom Alby i Botkyrka har därför varit förebild för den nya bron. Göta landsväg har också i övrigt restaurerats i 1800-talsutförande. (Ur gestaltningsprogrammet)
Valla å
Valla å löper mitt i den öppna dalgången. Vattnet är ett viktigt motiv i den centrala delen av parken. Korsningen mellan Valla å och Göta landsväg är parkens nav och har sin självklara betydelse genom platsens natur och historia.
Valla å har genom sekler utgjort traktens livsnerv. Den rinner ut i Årstaviken nedströms Årsta gård. Ån kulverterades genom Årsta under 50-talet och numera finns den endast kvar i öppen dager över Årstafältet, där den löper i sitt ursprungliga läge mellan Huddingevägen och dagvatendammen. (Ur gestaltningsprogrammet)
Dagvattendammen
En dagvattendamm anläggs väster om stenvalvsbron genom att Valla å utvidgas. Dammen ligger naturligt i dalgångens lågpunkt.
Dammen får sitt vatten från Valla å. Dagvatten tillförs från Östbergahöjden och i framtiden kan också dagvatten från Valla gärde komma att ledas till dammen.
Dammen får genom sin utformning en självrenande effekt på vattnet, som sedan leds vidare ut mot Årstaviken
ammen, våtmarken och fuktängen är spännande inslag i parken där groddjur, trollsländor och fåglar kommer att trvias samtidigt som ett renare vatten leds ut i Årstaviken. (Ur gestaltningsprogrammet)
Koloniområdet - trädgårdskultur
Kolooniområdet utvecklas som en del i den allmänna parken och utfromas så att parkbesökare lockas att promenera genom det.
Trädgårdskulturen med det intensiva odlandet utgör ett spännande komplement till naturområdena i parken och bidrar till att stärka artrikedomen inom växt- och djurlivet på fältet.
Koloniområdet anläggs i fältets nordvästra del vid brynet av en nyplanterad kraftfull lövskogsridå. Lövskogen kommer att ge en välbehövlig avskärmning mot partihandelsområdet och bidra till en naturlig avslutning av dalstråket på fältet. (Ur gestaltningsprogrammet)
Stadsbondgården
Årstafältet har utgjort ett odlings- och beteslandskap alltsedan järåldern. Ersta, Östbrega, Bägersta och Walla är namn på gamla gårdar vid fältet. Ända fram till 1960 då Ersta gård revs, bedrevs jordbruk på fältet. Att återskapa betes- och hagmark är att återuppväcka platsens historia.
Rekreation
En förutsättning för en omtyckt och välbesökt park är att den innehåller en mångfald funktioner, som attraherar människor i alla åldrar. Parkens olika karaktärer kan sammanfattas som:
Skogen - den orörda naturen
Rofylldheten
Festparken
Den vackra parkanläggningen
Lekområden
Idrotten
Stadsbondgården
Trädgårdskulturen
(Ur gestaltningsprogrammet)
Gestaltningsprogrammet är skrivet av planarkitekt Anna Åhsell och stadsträdgårdsmästare Inger Sandberg i februari 2000
(ur detaljplan 93045).
Här vill vi i Nätverket Årstafältet visa vad kommunfullmäktige beslutade i enighet år 2001 - Söderort skulle få en landskapspark. Informationen om detta hittar man dels i beslutet om detaljplanen (DP 93045) och i gestaltningsprogrammet för landskapsparken (Årstafältet en ny landskapspark, Gestaltningsprogram)
Kommunfullmäktige beslutade 2001 att fältet skulle planläggas som park. Ett gestaltningsprogram har tagits fram av stadsbyggnadskontoret och gatu- och fastighetskontoret. Gestaltningsprogrammet har gjorts i samråd med bl a Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning, Stockholm vatten, idrottsförvaltningen, stadsmuseiförvaltningen och föreningen Stor-Stockholms koloniträdgårdar. (Ur Gestaltningsprogrammet)
Planen har tillkommit för att möjliggöra anläggande av en ekologisk landskapspark på Årstafältet för att stärka grönstrukturen i centrala söderort. Planområdet omfattar Årstafältet, delar av sluttningen mot Östberga samt de områden som kan tillföras parken efter södra länkens utbyggnad.
Årstafältet uppgår till cirka 45 ha innanför nuvarande trafikleder...efter trafikomläggningar tillförs parken ytterligare områden motsvarande 10 ha. skogssluttningen nordost Östberga utgör ca 10 ha.
Området har varit bebott alltsedan landhöjningen och området är rikt på fornlämningar. I samband med utbyggnaden av Årsta och Östberga har många fornlämningar försvunnit. I den öppna dalgången är det ännu möjligt att avlsäa historien och se resterna av det kulturlandskap som varit knutet till gårdarna i trakten sedan urminnes tider. (Ur Dp 93045)
Årstafältet har en viktig funktion i den övergripande grönstrukturen. Närmast större naturområden utgörs av Hemskogen och Årstaskogen. (Ur Dp 93045)
Landskapspark på Årstafältet
En ny landskapspark ska anläggas på Årstafältet i ett för Stockholm karaktäristiskt sprickdalslandskap. Ambitionen är att skapa en modern park för stadens invånare med det ursprungliga landskapet och de kulturhistoriska elementen som viktiga och naturliga delar av parkens utformning.
Parken har ett medvetet stillsamt arkitektoniskt uttryck för att underordna sig det befintliga kulturlandskapet. Den nya parken ska bli en attraktiv park som läker den i dag trasiga stadsmiljön och länkar samman stadsdelarna omkring. Parken ger plats för olika utrymmeskrävande aktiviteter, men ska också erbjuda lugn och ro. Ur Gestaltningsprogrammet)
Kulturhistoria
Tecken i landskapet vittnar om forna tider. Trakten har varit bebodd alltsedan landhöjningen och är rik på fornlämningar.Stora gravfält med oanade gravfynd från olika tidsperioder har grävts upp och tagits bort i samband med utbyggnaden av partihandelsområdet på 60-talet.Skålgropar, gravar och bytomter är dokumenterade, men kan vara svåra att upptäcka. Göta landsväg, Bägersta bytomt och Östberga gravfält är exempel på fornlämningar, som finns kvar och som skyddas av fornminneslagen.
Diken är viktiga förmedlare av gårdsindelningar. Flera av nuvarande diken kan relateras till arealupphämtningar från 1700-talet. Resterna av det kulturlandskap som vart, ska tas till vara i gestaltningen av parken.
Göta landsväg är Stockholms äldst bevarade vägsträckning. Den är unik med sin ålderdomliga karaktär, slingrande genom landskapet, och utgjrode fram till 1600-talets slut i Stockholms enda vägförbindelse söderut.
Resterna från en rasad medeltida stenvalvsbro har inspireart till att återuppföra en stenbro på samma plats. Det saknas bildmaterial hur bron såg ut. En stenvalvsbro från 1800-talet som vilar på en rest av Göta landsväg genom Alby i Botkyrka har därför varit förebild för den nya bron. Göta landsväg har också i övrigt restaurerats i 1800-talsutförande. (Ur gestaltningsprogrammet)
Valla å
Valla å löper mitt i den öppna dalgången. Vattnet är ett viktigt motiv i den centrala delen av parken. Korsningen mellan Valla å och Göta landsväg är parkens nav och har sin självklara betydelse genom platsens natur och historia.
Valla å har genom sekler utgjort traktens livsnerv. Den rinner ut i Årstaviken nedströms Årsta gård. Ån kulverterades genom Årsta under 50-talet och numera finns den endast kvar i öppen dager över Årstafältet, där den löper i sitt ursprungliga läge mellan Huddingevägen och dagvatendammen. (Ur gestaltningsprogrammet)
Dagvattendammen
En dagvattendamm anläggs väster om stenvalvsbron genom att Valla å utvidgas. Dammen ligger naturligt i dalgångens lågpunkt.
Dammen får sitt vatten från Valla å. Dagvatten tillförs från Östbergahöjden och i framtiden kan också dagvatten från Valla gärde komma att ledas till dammen.
Dammen får genom sin utformning en självrenande effekt på vattnet, som sedan leds vidare ut mot Årstaviken
ammen, våtmarken och fuktängen är spännande inslag i parken där groddjur, trollsländor och fåglar kommer att trvias samtidigt som ett renare vatten leds ut i Årstaviken. (Ur gestaltningsprogrammet)
Koloniområdet - trädgårdskultur
Kolooniområdet utvecklas som en del i den allmänna parken och utfromas så att parkbesökare lockas att promenera genom det.
Trädgårdskulturen med det intensiva odlandet utgör ett spännande komplement till naturområdena i parken och bidrar till att stärka artrikedomen inom växt- och djurlivet på fältet.
Koloniområdet anläggs i fältets nordvästra del vid brynet av en nyplanterad kraftfull lövskogsridå. Lövskogen kommer att ge en välbehövlig avskärmning mot partihandelsområdet och bidra till en naturlig avslutning av dalstråket på fältet. (Ur gestaltningsprogrammet)
Stadsbondgården
Årstafältet har utgjort ett odlings- och beteslandskap alltsedan järåldern. Ersta, Östbrega, Bägersta och Walla är namn på gamla gårdar vid fältet. Ända fram till 1960 då Ersta gård revs, bedrevs jordbruk på fältet. Att återskapa betes- och hagmark är att återuppväcka platsens historia.
Rekreation
En förutsättning för en omtyckt och välbesökt park är att den innehåller en mångfald funktioner, som attraherar människor i alla åldrar. Parkens olika karaktärer kan sammanfattas som:
Skogen - den orörda naturen
Rofylldheten
Festparken
Den vackra parkanläggningen
Lekområden
Idrotten
Stadsbondgården
Trädgårdskulturen
(Ur gestaltningsprogrammet)
Gestaltningsprogrammet är skrivet av planarkitekt Anna Åhsell och stadsträdgårdsmästare Inger Sandberg i februari 2000
Visningar: 300
Inlägg i den här diskussionen
-
Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos -
Det är den gällande detaljplanen för Årstafältet.
Planen DP 9304 antogs i kommunfullmäktige 2001 och har en genomförande tid till 2016.
Mellan åren 2001–2006 pågick anläggningsarbeten för att förverkliga landskapsparken. Hittills är ca 50 miljoner kronor använda för anläggningskostnader.
Efter valet, hösten 2006 stoppades plötsligt all utveckling av landskapsparken. Då sattes igång en utredning för att bygga bostäder för 10 000 invånare. För att förverkliga denna vision anser handläggare på Stadsbyggnadskontoret att mellan 50-65% av landskapsparkens yta går åt för att bygga de 4000 nya bostäder som behövs.
Hösten 2009 gick remisstiden ut för den nya översiktsplanen för Stockholm. ÖP 2010 som den nya översiktsplanen heter förvandlar Årstafältet från grönområde till stadsutvecklingsområde i mortats till ÖP 99 där Årstafältet är angett som grönområde och i strid mot gällande detaljplan som anger att Årstafältet skall stå utvecklad till landskapspark 2016. Översiktsplaner är ej juridiskt bindande men däremot ges stor vikt vid dessa när man ser till framtida markanvändning.
En detaljplan är juridiskt bindande. Det är ytterst ovanligt att man river upp en giltig detaljplan innan dess genomförande tid gått ut. Detta medför skadeståndsanspråk till de som berörs av ändringen. För att riva upp en giltig detaljplan krävs att det är av största allmänintresse samt att något nytt tillkommit som man inte visste eller kunde ta hänsyn till vid antagandet av detaljplanen. -
-
Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos
-
Gällande detaljplan för Årstafältet DP 93045
-
-
Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos
-
Årstafältet är detaljplanerat som landskapspark (dp 93045, antagen av Kommunfullmäktige) och förvaltas nu av Trafikkontoret i Stockholm. Detaljplanen är till hälften genomförd, landskapsparken ska stå klar senast 2016. Ambitionen är att skapa en modern park för stadens invånare med det ursprungliga landskapet och de kulturhistoriska elementen som viktiga och naturliga delar av parkens utformning. Den nya parken ska bli en attraktiv park som läker den i dag trasiga stadsmiljön och länkar samman stadsdelarna omkring.
Landskapsparken ska ge plats för olika utrymmeskrävande aktiviteter på sportfältet för spontanidrott och lek, landkskapsparken ska också erbjuda lugn och ro för djurliv och rekreation. Parken ska innehålla en mångfald funktioner, som ska kunna fungera samtidigt runt om i parken och attrahera människor i alla åldrar. Parkens olika karaktärer kan sammanfattas som: festparken, den vackra parkanläggningen, sportfältet med lek- och spelområdet, idrotten, promenadstråk, fornminnesmärkta Göta landsväg, sittplatser och grillplaser, slåtter-ängarna, stadsbondgården, fröodlingarna, trädgårdskulturen i koloniområdet – för den biologiska mångfalden, våtmarksanläggningen med det ekologiska reningsverket, skogen - den orörda naturen, rofylldheten. -
-
Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos
-
Här är DP 93045, kartan att ladda hem!
http://api.ning.com:80/files/flYxTJOT20QYAKmeoyZZDdQgsEby3U8km929eP...
-
© 2012 Created by Patrik S.
Drivs med tekniken bakom 
.
