Mellanrum – Sbk feb 2008

Stockholms ytterstad kommer att stå i fokus för utvecklingen under
2000-talets första århundrade. Där finns förnyelsepotentialen och där
kommer befolkningstillväxten att vara störst.
Skarpa frågor om mellanrummens framtid blir allt fler. ”Bryt segregationen
och bygg ihop stadsdelarna”, ”Vi bor i en huvudstad - bygg stadsmässigt
med en sammanhängande struktur”, ”Klimatförändringarna
kräver en tät och energieffektiv bebyggelse”. Är en förnyelse av mellanrummen
svaret på önskan om en mer sammanlänkad, integrerad och
stadsmässig stadsbygd? Riskerar en sammanvävning ske på bekostnad av
identitet och uppskattade naturvärden? Frågeställningarna rymmer både
möjligheter och hot. Några entydiga svar finns knappast.
Stockholms kommunfullmäktige antog 2007 ”Ett Stockholm i världsklass
– Vision 2030”. Visionen bejakar den prognostiserade tillväxten av
staden om 150 000 personer till 2030. Om några decennier ska Stockholm
enligt visionen vara en sammanhållen stad. Dess olika delar ska
knytas samman genom kompletteringsprojekt och nya tvärförbindelser.
Samtidigt ska det finnas en mångfald att attraktiva stadsmiljöer med egen
identitet och nära till attraktiva grönområden.
Med anledning av det ökade intresset för samband och därmed frågan
om mellanrum har stadsbyggandskontoret påbörjat en process för att
fördjupa kunskapen om hur ytterstadens mellanrum kan utvecklas. Projektet
syftar till att ge underlag till arbetet med Stockholms nya översiktsplan
samt som vägledning i frågor som berör mellanrum på områdesoch
detaljplanenivå.
Ytterstadens mellanrum – vad är det? Svaret är inte givet. I föreliggande
arbete definieras mellanrum som grön- och infrastrukturområden mellan
ytterstadens stadsdelar.
Mellanrummen finns inte till av en slump eller är tomrum. De är resultatet
av Stockholms topografiska förhållanden, planeringsideologier och
funktionella krav på effektiva kommunikationer. Ur ett internationellt
perspektiv är den stadsnära stockholmsgrönskan unik. Den utgör en av
förortens främsta kvalitet jämfört med innerstaden.
Ytterstaden har två övergripande strukturer dels stadsdelarna på jämna
avstånd längs tunnelbanelinjerna dels sammanhängande grönstråk. Ytterstadens
skilda mellanrum ger karaktär och rytm åt stadslandskapet.
Ibland är det fråga om grönstråk som ger frid och rekreation, ibland är
det spår och vägar som medger snabba förflyttningar och kommunikation.
De gröna mellanrummen kan både vara en gemensam nämnare för
stadsdelarna eller utgöra en separerande zon med t ex få förbindelser
mellan bebyggelseområdena.
De stora trafiklederna utgör betydande barriärer. De delar upp ytterstaden
i ett antal övergripande segment. Spåren har en viss uppdelande
effekt men är lättare att passera och har med sina stationer i centrum av
stadsdelen även en samlande roll. Naturreservaten ligger ofta i stadsbygdens
krans varför deras separerande roll kan anses begränsad. Generellt
är Söderort mer uppdelat än Västerort. Förklaringen är att Söderort bl a
har fler tyngre trafikleder, tunnelbane- och järnvägslinjer samtidigt som
Västerort har fler småhusområden som ofta bildar en sammanhängande
struktur.
Ytterstaden befinner sig i ständig rörelse. Tiden ställer nya krav. Nya livsmönster
uppstår. Inom en given yta i Söderort och Västerort vill allt fler
bo. Kontinuerligt pågår en översyn av möjligheterna att förnya förorten.
Hittills har tillväxten främst skett genom förtätningar i bostadsstadsdelar
och omvandling av verksamhetsområden.
Omvandlingen av före detta verksamhetsområden som Telefonplan,
Årstadal, Södra Hammarbyhamnen, Örnsberg och Annedal för in nya
värden i förorten, ökar stadsmässigheten och binder samman stadsdelar.
Mindre och mer alldaglig kompletteringsbebyggelse längs t ex en sammanbindande
gata förstärker visuella samband och ger nya trygga stråk.
Den nya tvärspårvägen skapar nya resemönster och byggnadsmöjligheter.
Nedgrävning av Södra Länken och en kraftledning upphäver barriärer
och skapar nya länkar av bebyggelse. Konverteringen av Lövstavägen
till Lövsta Allé med ny anslutande bostadsbebyggelse ger en mer sammanvävd
struktur. Nyligen har programarbete påbörjats för Årstafältet
och Gubbängsfältet som båda kan leda fram till att stadsdelar länkas
närmare varandra samtidigt som t ex parkanläggningar och idrottsplatser
kan utvecklas. Sammantaget pågår särskilt i Söderort ett flertal intressanta
projekt som helt i fullmäktiges andemening leder till en tätare och
mer sammanlänkad stad.
I föreliggande arbete visar bl a teoretiska exempel på hur mellanrummen
kan förändras, utvecklas, förstärkas eller lämnas orörda. Antalet mellanrum
är stort och de platsbundna förutsättningarna unika. Omfattningen
av stadsdelar och olika typer av mellanrum gör det tveksamt att föreslå
en enhetslösning. Översiktsplan 99 planeringsinriktning avseende att
grönstråken mellan stadsdelarna bör bevaras behöver emellertid nyanseras
i kommande översiktsplanering. De gröna stråken skulle i olika
omfattning dels kunna förädlas genom bl a bättre skötsel och parkarrangemang,
nya gång- och cykelvägar samt nya idrottsanläggningar, dels
kunna ge utrymme för bebyggelse som främjar samband, trygghet och
serviceunderlag. Komplikationer är att förändringar kan utmana föreställningar
om ”vi och dom”, identitet och naturstråkens kvaliteter. Det
är människors hembygd som berörs. Mindre kontroversiellt är generellt
nedgrävning eller överdäckningar av trafikleder, kraftledningar och
spår.
Mellanrummens utvecklingspotential rymmer möjligheter till ökade
samband, fler bostäder, bättre serviceunderlag, ökad trygghet, förädlad
grönska och fler aktiviteter. Sådana frågor bör behandlas i ett helhetsperspektiv.
Det är därför främst i programarbeten och områdesplanering
som de gröna och funktionella mellanrummens framtid lämpligen diskuteras.
Föreliggande material avses också ligga till grund för det pågående
arbetet med en ny översiktsplan.

Läs hela rapporten i bif PDF.