Stadsbyggnadsnämnden 2008-10-23, ärende 7

Samråd om Stockholms översiktsplan ÖP2010
Redovisning av förslag till samrådsunderlag och plan för genomförande av samråd

Cecilia Obermüller (mp)
Martin Hansson (mp)

FÖRSLAG TILL BESLUT
Nämnden beslutar att

1) Återremittera samrådsunderlaget för kompletteringar och ändringar
2) Byggnadsordningen och dess förhållningssätt skall vara en del av översiktsplanen
3) Kartan skall göras tydlig och läsbar
4) Planen för genomförande av samråd kan inte antas utan behöver omarbetas (demokratiska processen)
5) En utvärdering av ÖP 99 bör göras
6) Vidare anföra följande:


Generellt
Översiktsplanering handlar om helhetssyn, långsiktig markanvändning, resurshushållning och demokrati. Utan att vara juridiskt bindande definierar Översiktsplanen mycket av grunderna för hur planärenden i stort skall hanteras juridiskt. Översiktsplanen styr starkt hur vår hembyggd gestaltas i framtiden för våra barn, barnbarn och kommande generationer.

Stockholm är en av världen vackraste städer och det gäller att långsiktigt värna detta.
Vi har stadens charm och god livsmiljö som etableringsfaktor och lockar till oss fler och fler boende och besökare. Vi har ännu så länge ett världsrykte som miljöstad. För detta arbete behövs långsiktiga strategier för att bibehålla grönska, öppna vatten, ett vackert stadslandskap, en god livsmiljö för medborgarna och ett framåtsyftande arbete med miljöanpassat byggande och en bra infrastruktur.

ÖP har genom dagens breda och demokratiska förankringsprocess stor tyngd som verktyg för en långsiktigt markhushållning. Detta bör inte äventyras. Att nu med hjälp av s.k. rullande översiktsplanering ta fram och anta en ny översiktsplan varje mandatperiod som samtidigt ska vara demokratiskt förankrad, är nästan en omöjlighet. Den demokratiska processen offras för målsättningen om snabb ekonomisk tillväxt.

Då detaljplaneprocessen i ökad utsträckning, i statliga utredningar, föreslås vila på och bottna i den antagna Översiktsplanen är det oerhört viktigt att inte ÖP blir ett konjunkturstyrt dokument.

Visionen och visionsarbetet som ska ligga till grund för kommande översiktsplan måste ske med bred förankring hos medborgare, näringsliv, föreningar, intresseorganisationer, myndigheter och olika instanser. Vision 2030 kan inte utgöra denna grund för den kommande översiktsplanen (se även särskilt uttalande)

Det är oerhört viktigt att tillämpa programskede i planarbetet. Ju lösare ÖP är utformad ju mer programarbete behövs. Arbete med områdesprogram för helhetsgrepp är önskvärt och omvänd planprocess bör tillämpas överallt där så går.

Samrådsförslaget måste kompletteras
Samrådsunderlaget behöver kompletteras då det har brister
Här är några av de viktiga frågeställningar som måste arbetas in i underlaget och en kommande ny översiktsplan (ej rangordnade).

• Vattenvägarna – kollektivtrafik på vatten här finns en enorm utvecklingspotential och ett alternativ till annan typ av transport och dyra infrastruktursatsningar
• Barn- och ungdomsperspektivet saknas. Det är deras framtida stad.
• Klimatpåverkan är en genomgripande frågeställning i stadsplaneringen, men den är sparsamt berörd – (infrastruktur, bostadsbyggande, energiplanering, vattenhushållning etc) en robusthet i systemen måste planeras in i ÖP
• Arbete med Stockholms ekologiska infrastruktur och ekologiska hänsynstaganden måste utökas.
• Nya naturreservatsbildningar saknas helt
• Kulturmiljöfrågor och skydd lyser med sin frånvaro
• Förortens kvalitéer med, luft, ljus, närnatur och relativ tystnad måste värnas.
• Hälsofrågor med buller, dålig luftkvalité, strålning mm måste tas på allvar.
• Samband med grannkommunerna behöver ytterligare utvecklas med mer av kopplingar på ömse sidor om kommungränser.
• Rejäla framsynta kollektivtrafiksatsningar är nödvändiga
• Hur ska vi nå vår stolta målsättning om att vara bäst på tillgänglighetsfrågor?
• Riksintressefrågor bör tydligt utpekas
• Hamnar/Terminalområden/ godstransporter på spår /kommunaltekniska områden vad ska vi ha kvar, vad ska bort, vad ska vi skapa?
• Verksamhetsområden – det talas vackert om funktionsblandning men i verkligheten trängs ständigt verksamhetsområden undan av bostadsbyggande. En öppen inriktningsdiskussion krävs.
• Renhållning och kretsloppsperspektivet behöver få tydligt utrymme och strukturer
• Friluftsliv och koloniområden är frågor som ej berörts
• Besöksnäringen är viktigare än det framgår av underlaget nu

Samrådsförslaget måste omarbetas
Kollektivtrafiksatsningar måste ges förtur före utbyggnad av nya vägar. Därför kan inte en hållbar framtida utveckling innehålla planering av förbifart Stockholm och Österleden.
Framsynta massiva kollektivtrafiksatsningar är nödvändiga och våra vattenvägar måste tas med i planeringen.

Det övergripande målet måste vara miljömässig hållbarhet, det är och förblir grunden för vår överlevnad och den ekonomiska tillväxten måste hålla sig inom den omfattningen att målet om hållbar utveckling ej äventyras.

Fokusområden och stråk får inte komma i konflikt med klimat- och miljömål.

Frimärksplaneringen i många av våra välplanerade förorter behöver bromsas nu och en tillväxt i utpekade stadsutvecklingsområden är däremot att förorda.

Bromma flygplats och dess kringområden kan inte framgent få blockeras. Planering för en klimatneutral stadsdel bör påbörjas i ÖP

Årstafältet skall bli ett aktivitetsfält och inte exploateras.

Arbetet med inrättande av naturreservat skall fortsätta.

Byggnadsordningen
Byggnadsordningen och dess förhållningssätt skall vara en del av kommande ÖP.
Den visar på ett mycket bra sätt på vilka befintliga värden vi bygger den framtida staden. Med byggnadsordningen som grund tillvaratas historik, kulturmiljö och stadens nuvarande kvalitéer.

Kartan
Visserligen är det bra att översiktplanen är ett strategiskt dokument men detaljeringsgraden är viktig. Karta och samrådsunderlag är mycket ungefärliga och inprecis. I enlighet med (PBL) plan och bygglagen skall planens innebörd och konsekvenser kunna utläsas utan svårighet. För att människor ska kunna skapa sig en uppfattning kring den faktiska planeringen och för att kunna ta ställning till den kommande nya översiktsplanen, behövs betydligt bättre kartmaterial.

Planen för genomförande av samråd
Bättre är att enkom aktualitetspröva planen än att hasta fram en ny ÖP som får en bristfällig demokratisk förankring

Nämnden vill att man ger olika scenarion för hur det framtida Stockholm kan te sig. Först måste vi gemensamt bestämma vilket Stockholm vi vill se i framtiden, sedan kan man diskutera medlen, vägarna att uppnå detta.

Den nu gällande Översiktsplan 99, har nyligen aktualitetsprövats och är en god grund att stå på för stadens framtida utveckling. Givetvis bör dock arbetet fortsätta för att ta fram en välförankrad ny översiktsplan. Efter omarbetning och kompletteringar kan arbetet fortskrida för att kunna anta denna.

En bred demokratisk beredning är nödvändig och utställningstiden om minst två månader skall bibehållas och gärna utökas.

Våra medborgare är inte motborgare
Det är för de människor som nu lever i Stockholm samt nya medborgare och framtida generationer vi vill utveckla staden. Vi ska göra det med människorna inte ”mot” dem. Processen och det demokratiska förankringsarbetet måste utvecklas. Föreningar, näringsliv, allmänhet och intresseorganisationer borde ha fått vara delaktiga redan under visionsarbetet. Nu inkluderas allmänheten och andra instanser först i ett sent skede, utställningsskedet, av detta översiktsplanearbete. Då är mycket redan i princip låst och påverkansmöjligheten mycket begränsad. Var tog Ålborgkonventionen och Agenda-21 tänkandet vägen?

Övergripande angående samrådsunderlaget
Oro finns att hälsa, grönstruktur, integration, barnaspekter, vattenvård, kulturmiljö, tillgänglighet, klimatfrågor m.m. tonas ner då de är svagt uttryckta i 2030 dokumentet. Vision 2030 innehåller även ett tydligt paradigmskifte, tidigare uttrycktes klart i byggnadsordningen och grönstrukturkartan att vår park- och naturmark inte skulle exploateras, nu raderas denna ambition ut, förorterna ska byggas ihop och lite hänsyn tas till kulturmiljöaspekter.

Målet om en fossilbränslefri stad blir svårt att uppå. Med den regionala prognosen om dubblad trafikmängd till 2030. Det framgår inte hur denna konflikt ska hanteras.
De fokusområden som utpekats kan rymma mycket, men mycket tydlig är ändock tillväxtfixeringen, mer än att se till en långsiktig hållbarhet för vårt närsamhälle och vår värld.

Fokusområdet - Ett Stockholm ”på” vattnet, som väl ändå borde vara ”vid” vattnet kan lätt bli ett ”i” vattnet om man vägrar att inse vad klimatförändringarna kan innebära för Stockholm.

Fokusområdet –”Miljö och Hälsa” visar på tydliga konflikter.
En startegisk miljöbedömning har gjorts samt en miljökonsekvensbeskrivning, dessa dokument visar att vi behöver ändra inriktning i öp för att i större utsträckning få till stånd ekologiska hänsynstaganden. Det är när de stora riktlinjerna för användning av mark- och vattenområden tas som bedömningar av samhällsnytta kontra miljöhänsyn och hälsoaspekter ska göras. Konsekvenser av olika inriktningar ska belysas med ett helhetsperspektiv där hållbar utveckling bör vara ledstjärnan.

Storleken har betydelse…Att bevara naturmark skall tydligt innebära beslut om bevarande över tid, t ex som naturreservat el dyl. Eventuell exploatering av obebyggda mark- och vattenområden ska kompenseras så att likvärdiga ekologiska tjänster bevaras i närområdet, vilket är den formulering som fanns i stadens miljöprogramm 2002-2006. Det behövs indikatorer som klart och tydligt visar hur mycket grönmark som försvinner i samband med exploateringsprojekt. För den ekologiska infrastrukturens funktion är bevarandet av sammanhängande grönstråk och även storleken av betydelse

Konkret angående samrådsunderlaget

• 3:12 - områden ska utökas för vissa av våra trädgårdsförstäder / villastäder för att skydda dem från rivning och överexploatering
• Bromma flygplats skall börja planeras för bostäder och verksamheter
• Årstafältet ska bli en landskapspark i enlighet med antagen detaljplan.
• Naturreservatsbildning av - Årstaskogen, Älvsjöskogen, Riddersvik-Kyrkhamn, Rågsveds friområde, Majroskogen, Norra och södra Djurgården m.fl.
• Gubbängsfältet ska förbli fält
• Nynäsvägen bör överdäckas om detta stråk ska utvecklas. Vad ”Nynästråket" dock innebär är oklart Sträckan längs Nynäsvägen från Blåsut och söderut kan knappast utvecklas mer (utom arenan med omgivningar) och stadsbebyggelse längs Nynäsvägen söder om Sockenvägen är inte önskvärt.
• Alla nybyggen bör vara energieffektiva och helst passivhus. Det äldre bostadsbeståndet behöver byggas om och miljöanpassas.
• Området längs Magelungsvägen mellan Farsta och Högdalen ska ges en mer "urban karaktär". En del exploatering får man förstås räkna med om och när det ska byggas en spårväg där, men för att inte klyva Ekopark Syd mitt itu måste biten Högdalen-Fagersjö hållas rimligt fri frånbyggnation.

De olika tyngdpunkterna och stråken behöver ännu kommenteras.

SÄRSKILT UTTALANDE

Vems vision?
Hela detta samrådsunderlag till ny översiktsplan grundar sig i Vision 2030 en politisk produkt framtagen av tjänstemän och aldrig brett demokratiskt förankrad. Visionen är i mångt i konflikt med att skapa en miljömässigt hållbar stad och står även klart i konflikt med att uppnå stadens klimatmål.

Det borde nog ha gets möjligheter för annat än visionen ”Stockholm en stad i världsklass”.
Är nu detta medborgarnas vision om sitt framtida Stockholm? Att sätta Stockholm på Kartan? – miljöpartiet föreslår att man skaffar GPS om man inte hittar Stockholm.

Vision 2030 vad är det?
Vision 2030 är inte en demokratiskt brett förankrad strategi eller målsättning i Stockholm. Det kan inte bara avgöras av ett dominerande parti i kommunfullmäktige hur inriktningen för kommande översiktsplaneringen ska utformas. Den dialog som nämns har inte varit en öppen dialog, utan en diskussion som förts internt mellan förvaltningar, en ytterst sluten process. Varken nämnder, fullmäktiges ledamöter än mindre allmänheten har haft någon som helst insyn i denna s.k. dialog.

Översiktsplanen ska förankras med stadens ledning, men 2030 är ju ursprungligen en produkt från stadens ledning och idéerna behöver knappast förankras mer där. Sedan talar man om att översiktsplanen behöver samordnas med stadens andra policydokument som exempelvis näringslivsprogram ELLER miljöprogram. Underligt vad menas?

Demokrati?
Den politiska referensgruppen har haft två möten kring översiktsplanen, dess befogenheter och reella påverkansmöjlighet är inte närmare definierat. Alla får ge uttryck för vad de finner viktigt men vad det får för effekt och tämligen oklart.

Den demokratiska processen ges allt mindre utrymme i stadens planering och miljöpartiet finner detta mycket otillfredsställande. I sin iver att förkorta planprocessen tillmötesgår man i hög grad byggbranschen men tappar bort vem man utformar staden för, nämligen människorna.

Stadsbyggnadskontorets ambitionsnivå är oftast hög men arbetet undergrävs av nedskärningar Personalen är starkt decimerad om man jämför med 10-15 år tillbaka . Planprocessen måste kvalitets och demokratisäkras då den håller på att bli riktigt usel i Stockholm. Det krävs dock resurser för att ha goda planprocesser.

Nu används i allt högre utsträckning enkelt planförfarande och man undviker att hålla programsamråd, eller gör normalt planförfarande där man hoppar över programsamrådet. Andra instanser och invånarna ges allt mindre tid och möjlighet att få insyn och kunna påverka planprocessen. Nästan oavsett vad som förs fram i denna krympta samrådsprocess och oavsett hur många medborgare som för fram argument så körs de över och stämplas som särintressen. Det enda sättet att försöka hindra okänsliga, dåliga eller skadliga projekt blir att överklaga. Fler JO-anmälningar görs mot tjänstemän och frustration hos medborgare leder även till mer obehagliga situationer.

Den process som är tänkt att säkerställa de boendes medinflytande över sin närmiljö åsidosätts i allt större utsträckning. Byggherrarna och exploatörer får oerhört mycket inflytande med en försvagad förvaltning, en förvaltning som måste kunna värna det allmänna och stadens övergripande intressen. Nu tvingas förvaltningen i mångt arbeta reaktivt. Detta är inte samhällsekonomiskt vettigt. En öppen dialog med invånarna är bättre för att åstadkomma en sansad och demokratisk process i planärenden.

Svensk fastighetsrätt kan redan idag beskrivas som konfiskatorisk och den svenska lagstiftningen ger vid jämförelse med annan internationell lagstiftning ett svagt skydd åt enskilda personer kontra starka exploatörer eller det ”goda” samhället.

Att i detta skede introducera en rullande översiktsplanering baserad på sektoriella frågor är synnerligen olämpligt. Sedan hänvisar man i värsta fall till en hastigt ändrad översiktsplan för att motivera enkla planförfaranden eller att inget programarbete behövs. Det är djupt oroande att översiktsplaneringen kan bli ett instrument styrt av tillfälliga politiska nycker och starka sektoriella aktörer. Översiktsplanen riskerar bli en ogripbar och svårförstådd amöba som snabbt kan ändra inriktning.

Öppna nämndmöten, en öppnare planprocess och omvänd planprocess med mer av demokratisk insyn behövs. Det är dags att öppna upp för invånarna, intresseföreningar och även barn och ungdomar måste få inflytande över stadens utveckling. Det som förs fram från Stadsdelsnämnderna måste ges mycket större tyngd i bedömningarna. Nu har handläggningen ändrats och ytterligare urholkat stadsdelsnämnderna som remissinstans i planärenden. Ärenden sänds till stadsdelsförvaltningen och det är inte självklart att den politiska nämnden får yttra sig i planärendet.

Att arbeta med områdesplanering och då speciellt med omvänd planprocess kan vara ett bra sätt att förankra framtida projekt. Detta visade sig i Kärrtorpsområdet, där arbetet mottogs med stort lokalt intresse och planerna sedan kan antas på ett smidigare sätt.