För en landskapspark med plats för alla
Suypunkter på samrådsunderlaget ÖP 2010
Tack för era synpunkter under samrådet om Stockholms översiktsplan – samrådsunderlag! Här bifogas ett informationsbrev som berättar om samrådet, vilka aktiviteter som genomfördes, en kort sammanfattning av de synpunkter som inkommit samt hur arbetet med att vidareutveckla översiktsplanen fortskrider. Följ gärna processen via hemsidan www.stockholm.se/oversiktsplan
Nedan följer en kort sammanfattning av några av de
vanligaste synpunkterna som lämnats på översiktsplanen.
Det tycks finnas ett allmänt stöd för den uttalade inriktningen att Stockholm
ska fortsätta att växa och hur stadens kvaliteter ska förvaltas. Samrådet har
därför handlat om hur och var Stockholm ska växa. Ett antal remissinstanser
och privatpersoner har, naturligt nog, farhågor för lokala konsekvenser av planerade
förtätningar. Stadsbyggnadskontoret ser behov av att lyfta fram vilka
målkonflikter som staden måste hantera vid en fortsatt förtätning och förnyelse
i alla delar av staden.
Stadens parker och naturområden har varit föremål för stor diskussion. De allra
flesta remissinstanserna poängterar vikten av att värna och utveckla Stockholms
grönområden. Det bör därför ytterligare understrykas att planförslaget inte
innebär någon ändring av synen på och skyddet för de regionala gröna kilar som
ligger i Stockholms stad. Däremot finns det, enligt översiktsplanen, mindre värdefulla
grönområden som kan tas i anspråk när staden växer och utvecklas.
Stadsbyggnadskontoret har i allmänhet fått ett positivt gensvar på den föreslagna
satsningen på attraktiva och mångsidiga tyngdpunkter i ytterstaden. Flera
remissinstanser menar att denna strategi är ett steg mot en bättre spridning
av arbetsplatser, större resandeunderlag för ny kollektivtrafik, bättre förutsättningar
för kultur, samt idrott och upplevelser i stadens alla delar. Frågetecknen
gäller framför allt genomförandet.
Förslagen om att stärka samband är kanske den strategi som under samrådet
väckt störst intresse och flest frågor. Många delar uppfattningen att en fysiskt
mer sammanhållen stad förbättrar förutsättningarna för social sammanhållning.
Samrådsunderlaget har dock inte varit tillräckligt tydligt att strategin handlar
om såväl sammanlänkade stadsdelar och attraktiva parker som satsningar på
trafikinfrastruktur.
Ett stort antal remissynpunkter handlar om möjligheten att nå ett hållbart transportsystem
med minimerad klimatpåverkan. Det finns positiva och negativa
synpunkter på enskilda trafikobjekt och ett mycket starkt generellt stöd för
satsningar på kollektivtrafik, bland annat på vatten. Många intressenter ser
positivt på förbättringar för gående och cyklister och vill gärna att detta utvecklas
ytterligare. I flera av remissvaren uppmanas staden att arbeta vidare med
trafikens miljö- och klimatpåverkan och med större kollektivtrafikutbyggnader.
Läs hela dokumentet i bif PDF
Nedan följer en kort sammanfattning av några av de
vanligaste synpunkterna som lämnats på översiktsplanen.
Det tycks finnas ett allmänt stöd för den uttalade inriktningen att Stockholm
ska fortsätta att växa och hur stadens kvaliteter ska förvaltas. Samrådet har
därför handlat om hur och var Stockholm ska växa. Ett antal remissinstanser
och privatpersoner har, naturligt nog, farhågor för lokala konsekvenser av planerade
förtätningar. Stadsbyggnadskontoret ser behov av att lyfta fram vilka
målkonflikter som staden måste hantera vid en fortsatt förtätning och förnyelse
i alla delar av staden.
Stadens parker och naturområden har varit föremål för stor diskussion. De allra
flesta remissinstanserna poängterar vikten av att värna och utveckla Stockholms
grönområden. Det bör därför ytterligare understrykas att planförslaget inte
innebär någon ändring av synen på och skyddet för de regionala gröna kilar som
ligger i Stockholms stad. Däremot finns det, enligt översiktsplanen, mindre värdefulla
grönområden som kan tas i anspråk när staden växer och utvecklas.
Stadsbyggnadskontoret har i allmänhet fått ett positivt gensvar på den föreslagna
satsningen på attraktiva och mångsidiga tyngdpunkter i ytterstaden. Flera
remissinstanser menar att denna strategi är ett steg mot en bättre spridning
av arbetsplatser, större resandeunderlag för ny kollektivtrafik, bättre förutsättningar
för kultur, samt idrott och upplevelser i stadens alla delar. Frågetecknen
gäller framför allt genomförandet.
Förslagen om att stärka samband är kanske den strategi som under samrådet
väckt störst intresse och flest frågor. Många delar uppfattningen att en fysiskt
mer sammanhållen stad förbättrar förutsättningarna för social sammanhållning.
Samrådsunderlaget har dock inte varit tillräckligt tydligt att strategin handlar
om såväl sammanlänkade stadsdelar och attraktiva parker som satsningar på
trafikinfrastruktur.
Ett stort antal remissynpunkter handlar om möjligheten att nå ett hållbart transportsystem
med minimerad klimatpåverkan. Det finns positiva och negativa
synpunkter på enskilda trafikobjekt och ett mycket starkt generellt stöd för
satsningar på kollektivtrafik, bland annat på vatten. Många intressenter ser
positivt på förbättringar för gående och cyklister och vill gärna att detta utvecklas
ytterligare. I flera av remissvaren uppmanas staden att arbeta vidare med
trafikens miljö- och klimatpåverkan och med större kollektivtrafikutbyggnader.
Läs hela dokumentet i bif PDF
Visningar: 10
- Bilagor:
-
-
Infobrev ÖP - mars 2009.pdf, 1.9 MB
-
Inlägg i den här diskussionen
-
Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos -
”Det bör därför ytterligare understrykas att planförslaget inte
innebär någon ändring av synen på och skyddet för de regionala gröna kilar som
ligger i Stockholms stad. Däremot finns det, enligt översiktsplanen, mindre värdefulla
grönområden som kan tas i anspråk när staden växer och utvecklas.”
Vad innebär mindre värdefulla grönområden?????? -
-
Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos
-
Finns det någon enda inkommen synpunkt som samrådet har tagit hänsyn till.
Vad jag kan uttyda så handlar det om fortsatt "överkörning" med ökad hastighet!!!
För frågor kontakta oss:
Niklas Svensson
Projektledare
Stadsbyggnadskontoret
Fleminggatan 4, Box 8314, 104 20 Stockholm
tel: 08 - 508 272 47
e-post: niklas.svensson@sbk.stockholm.se
Maria Severin
Översiktsplanerare
Stadsbyggnadskontoret
Stockholms stad
maria.severin@sbk.stockholm.se
direkt: 08 - 508 274 68
växel: 08 - 508 26 000 -
-
Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos
-
Synpunkter inlämnade av Nätverket Årstafältet! 090112
Nätverket Årstafältet! motsätter sig att ÖP 2010
förvandlar Årstafältet från parkområde till stadsutvecklingsområde.
Den nya samrådsförslaget till ÖP 2010 anger Årstafältet som stadsutvecklingsområde. Det är inte försvarbart utan visar prov på hastverk, bristande demokrati med svag förankring. Över-siktsplanen måste visa på ett större grepp för hela söderort, som sätter in Årstafältet i sitt nya tätexploaterade sammanhang. Målsättningen för den nya översiktsplanen måste vara att möjliggöra en långsiktig planering med hållbar grönstruktur. Hur ska man ersätta den grönyta man planerar bygga eller det man redan byggt bort sedan mitten av 90-talet? ÖP 2010 skall medverka till en socialt, sammanhållen mångkulturell, levande och hälsosam tät stad. Söder-ort är i särklass högst exploaterat med ett minimum av grönområden kvar där Årstafältet utgör den sista större öppna platsen i söderort.
Sedan tidiga 70-talet har boende i söderort kämpat hårt för bättre boendemiljö genom bl a att ta fram konkreta förslag på trafikomläggningar för att få tillgång till Årstafältet som rekrea-tionsområde. 1994 togs inriktningsbeslutet om att bevara Årstfältet för att säkerställa en håll-bar grönstruktur i söderort parallellt med en massiv förtätning i befintlig bebyggelse samt exploatering med helt nya stenstäder med ett minimum av grönytor. I ÖP 99 anges Årstafältet som grönområde. Efter långsiktigt och samlat utvecklingsarbete och med enighet över partigränserna, antogs 2001 den detaljplan som anger att Årstafältet inklusive Årstalänken skall förädlas till landskapspark över tid. Detaljplanen har en genomförandetid till 2016. Samtidigt påbörjades även planen för Årstastråket. Om eller när Årstastråket förverkligas växer Årstas befolkning med ytterligare 20%, därigenom försvinner också ytterligare grönytor som ska kompenseras enligt gällande "Stockholms miljöprogram" eller är förenligt med ”Sveriges miljömål”.
Årstafältet, inklämt mellan två industriområden, är det sista större öppna grönområde som finns kvar i Söderort. Om Årstafältet exploateras finns ingen möjlighet kvar att kompensera för alla de grönområden som försvunnit. Befolkningen i söderort har sedan ÖP 99 togs fram förändrats men framförallt ökat exploationsartat. Hammarby sjöstad byggdes för pensionärer och planerades med begränsade långsmala parker mellan husen. Dessa gapar nu tomma och outnyttjade då lägenheterna köptes av barnfamiljer. Istället fylls Årstaskogen och Nackareservatet av barnfamiljer, motionärer och friluftsmänniskor och Sickla strands enkla gräsytor vid Sickla sjö och Trekanten i liljeholmen överbeläggs med solbadare och leklustna barnfamiljer från Hammarby och de andra nya moderna och täta stadsdelarna i sten. Ett annat exempel är Årstadal där nyinflyttade barnfamiljer nu protesterar starkt mot att inget grönt överhuvudtaget planerats in i området. I Årsta pågår ett generationsbyte vilket har fått populationen att förändras från överåldriga pensionärer till barnfamiljer som skapar problem med brist på bl a förskoleplatser, vilket gör att man smygexploaterar i kanterna av skolgårdar och grönområden med "tillfälliga" byggnader för förskoleverksamhet samt exploaterar Årstaskogen med lekplatser. Det är svårt att förutspå och detaljstyra allt men när fakta börjar visar sig måste stadens politiker och tjänstemän ta ansvar för verklighetens faktorer.
Den förtätade staden kombinerat med stress och tidsbrist i ett allt intensivare arbetsliv kombi-nerat med familjeliv i staden, och kanske i några fall påtvingad inflyttning av lantisar eller invandrare som uppskattar grönt gör att trycket på stadens större parker och grönområden ökar enligt undersökning som gjorts de senaste tre åren bland stadens invånare. Årstafältet har nyss gjorts tillgängligt och fler och fler nyttjar också fältet trots att landskapsparken ännu inte är färdigställd. Det visar färska siffror som finns i senaste USK-utredningen som beställ-des av Sbk inför tävlingen "Det nya Årstafältet". Ovanpå detta vågar vi oss även på att spå att ett ökat intresse för ekologi och att en ökad miljömedvetenhet växer fram i klimatkrisens spår.
Tidigare grundliga utredningar har visat att Årstafältet inte är lämpligt för bebyggelse. För-utom läget är markförhållandena på fältet usla. Platsen är fuktig och låglänt utan utsikt och som tidigare sjöbotten utgörs marken av 25 m lera med grundvattnet stående strax under gräsrotsnivån. Exploatering blir kostsamt och vanskligt för kringliggande områden då man måste sänka grundvattennivån ur leran. Fältet har inga förutsättningar att bli ett bra stads-projekt som integrerar staden. Det visar även de inkomna tävlingsförslagen tydligt. Dyrbara investeringar föreslås vilka är otänkbara att realisera. Om Årstafältet exploateras är risken att Östberga som lågstatusstadsdel ytterligare förstärks. Kollektivtrafiken och trafiknätet kring Årstafältet, en förutsättning för hållbara satsningar, är för glest och klent för den planerade exploateringen.
Nätverket Årstafältet! är inte är mot en utveckling av staden men vi är för att den skall vara genomtänkt och långsiktig ur ett samhällsperspektiv som inkluderar alla invånare. Tidigare utredningar visar att Årstafältets kvalité ligger just i att det bevaras öppet och stort som grön-område i det förtätade söderort. Nätverket Årstafältet! kräver att ÖP 2010 tar ett större grepp på hela söderort och sätter in Årstafältet i sitt nya tätexploaterade sammanhang, samt redo-visar hur en ny, i staden integrerad, grönstruktur skall se ut, som är såväl sociokulturellt som ekologiskt och kretsloppstekniskt långsiktigt hållbar.
Nätverket Årstafältet! ser framåt och ser att det är hög tid att staden tar ansvar och återupp-tar arbetet med att utveckla och lansera landskapsparken på Årstafältet.
Nätverket Årstafältet!
Bitte Fossbo, ordf
Birgitta Adolfsson, led
Mari Miljand, led
Anders Friis, led
Jonas Rhodin, led -
-
Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos
-
Synpunkter inlämnade av Nätverket Årstafältet! mfl 090920
Vi motsätter oss att ÖP 2010 i strid mot gällande detaljplan
DP 93045 förvandlar Årstafältet från grönområde till stadsutvecklingsområde.
Årstafältet är detaljplanerat som landskapspark i gällande detaljplan, antagen
2001 av Kommunfullmäktige i politisk enighet (även över blockgränserna).
Gällande detaljplan DP 93045 – med genomförande tid till 2016 – stämmer i linje
med ÖP99 om stadens nyexpansion och för att säkra god tillgång och möjlighet
för nära rekreation för dagens och framtida boende i söderort. Årstafältet ingår i
dag i stadens större park- och grönområden. Vi vill även påpeka att Årstafältet
fortfarande ligger kvar centralt placerat i söderort, inte som slarvigt och felaktigt
beskrivet i utställningsförslaget för ÖP 2010 ”att Årstafältet nu fått ett mer centralt
och attraktivt läge i centrala Stockholm”.
Med ÖP 2010 planeras ytterligare kraftig expansion för att främja inflyttning för
att förverkliga visionen om att Stockholm år 2030 skall nå 1 miljon invånare. Den
största delen av ny bebyggelse kommer liksom tidigare att ske i söderort.
Dessutom ger förslaget till ÖP 2010 i motsats till ÖP 99 möjlighet att förvandla
Årstafältet från grönområde till stadsutvecklingsområde. Detta är ytterst allvarligt
eftersom översiktsplanens karaktär i praktiken får stor betydelse vid beslut i
framtida markanvändningsfrågor.
ÖP 2010 jämställer Årstafältet – i strid mot gällande detaljplan – med ett mindre
viktigt grönområde som kan användas till stadsutvecklingsprojekt. Vi kan inte
hitta något som stöder denna omvandling varken i Stockholms sociotopkata eller
i Miljöförvaltningens habitatverktyg utan verkligheten är tvärtom den motsatta.
Att ÖP 2010 förvandlar Årstafältet till stadsutvecklingsområde strider även mot
Miljöbalken kap 3 § 6 samt Plan och bygglagen kap 5 §11 och kap 1 och 2. Ingen
rättslig prövning för möjligheten att riva upp befintlig detaljplan DP 93045 har
heller genomförts.
Årstafältet, söderorts största park och sista större öppna grönområde är
nödvändig att bevaras i sin helhet som park och rekreationsområde för att
boendemiljön i söderort även år 2030 skall vara god för dess medborgare. Vi
kräver således att Årstafältet i ÖP 2010 liksom tidigare i ÖP 99 och i linje med
antagen detaljplan DP 93045 anges som park- och grönområde.
Vi hänvisar även till tidigare insänd skrivelse i samrådsprocessen om ÖP 2010.
Nätverket Årstafältet!
Bitte Fossbo, ordf
Birgitta Adolfsson, ord led
Patrik Slimane, ord led
Henrik Ström, ord led
Mari Miljand, suppl
Vesna Radojevic, suppl
Patrik Gussarv
Marianne Dixelius
Per Wåhlström
Dick Urban Vestbro
Sture Koinberg
Hyresgästföreningen i Östberga
Kenneth Persson, ordf
Anders Friis, ord led
Föreningen Årstafältets koloniområde
Birgitta Jansson, vice ordf tillf ordf
(då Christer Bohlin, ordf är på resa)
Bostadsrättsföreningen Mysslingen
Bo Hellgren
Yvonne Gustavsson
Gunnar Hallman -
-
Permalänk Svar från Birgitta Adolfsson hos
-
-
© 2012 Created by Patrik S.
Drivs med tekniken bakom
