För en landskapspark med plats för alla
Miljömålen
Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. I november 2005 lades miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” till de 15 som man antagit redan i april 1999.
Miljökvalitetsmålen
Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen.
Miljökvalitetsmålen syftar till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdenabevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga, trygga en god hushållning med naturresurserna.
Generationsmål
Strävan är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det betyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Naturen behöver dock tid för att återhämta sig och i några fall kommer vi inte att hinna nå den önskvärda miljökvaliteten, även om stora insatser görs.
För att vi ska klara generationsmålet krävs ett stort engagemang hos många aktörer i samhället, både i Sverige och i andra länder. Teknikutveckling kan bidra till att lösa några av problemen. Det kan också behövas mer genomgripande samhällsförändringar.
Delmål
Från november 2005 gäller 72 delmål antagna av riksdagen för att konkretisera miljöarbetet på vägen mot miljömålen. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv. Några utgör en del av hela miljökvalitetsmålet, andra utgör ett steg på vägen. Nya delmål kommer att behöva utvecklas efter hand.
Övergripande miljömålsfrågor
Förutom de 16 miljökvalitetsmålen behandlas också tre övergripande miljömålsfrågor: Kulturmilljön, Hälsofrågor och Fysisk planering och hushållning med mark och vatten och byggnader.
Tre åtgärdsstrategier
Ett fåtal aktiviteter – transporter, energianvändning, flöden av material, kemikalier och varor med mera – orsakar flera av dagens miljöproblem. Därför kan vissa åtgärder leda till att mer än ett miljömål nås. Som en följd av detta har riksdagen fastställt att arbetet med miljökvalitetsmålen ska koncentreras i tre åtgärdsstrategier:
1. En strategi för effektivare energianvändning och transporter – för främst att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna.
2. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp – för att minska användningen av naturresurser, minska de diffusa utsläppen av miljögifter och för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp.
3. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö – för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer, skydda människors hälsa, samt för miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur.
http://www.miljomal.se/Om-miljomalen/
Planeringsunderlag (2010)
Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för bl a hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas.
http://www.miljomal.se/15-God-bebyggd-miljo/Delmal/Planeringsunderl...
Ansvarig myndighet Boverket
Planering grönstruktur och vattenområden
Många arbetar med grönstrukturprogram
Den fysiska planeringen är ett viktigt styrmedel för att uppnå en god bebyggd miljö. Gröna områden har i många tätorter de senaste åren minskat kraftigt och splittrats upp. Naturområden är viktiga för människors hälsa och för biologisk mångfald. Program och strategier för tillvaratagande av grön- och vattenområden i och i närheten av tätorter ger underlag för att i den fysiska planeringen och samhällsbyggandet hantera dessa frågor. Det är viktigt att målsättningar och strategier för grönstrukturens bevarande och utveckling tas upp i översiktsplanen, eftersom den är vägledande för senare beslut enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken.
I enkäter 2006 och 2007 har kommunerna besvarat frågor om aktuella dokument som kan fungera som grönstrukturprogram, se Metod. I Sverige har år 2007 endast 19 % av kommunerna angett att de har kommunomfattande sådana dokument, medan ungefär lika många, 18 %, har för del av kommunen. I 17 % av kommunerna pågår arbete. Strategierna redovisas oftast i översiktsplanen. Enkätutformningen före 2006 var inte riktigt samma som de senaste två åren, vilket kan ha påverkat den utveckling diagrammet visar för översiktsplanen. Åtgärder krävs för att stimulera och utveckla kommunernas arbete med planeringsunderlag för att nå miljömålen. Länsstyrelserna och Boverket har som uppgift att stödja detta arbete.
http://www.miljomal.se/Systemsidor/Indikatorsida/?iid=85&pl=1
Ansvarig mydighet RUS
Miljökvalitetsmålen
Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen.
Miljökvalitetsmålen syftar till att främja människors hälsa, värna den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdenabevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga, trygga en god hushållning med naturresurserna.
Generationsmål
Strävan är att vi till nästa generation ska ha löst de stora miljöproblemen. Det betyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Naturen behöver dock tid för att återhämta sig och i några fall kommer vi inte att hinna nå den önskvärda miljökvaliteten, även om stora insatser görs.
För att vi ska klara generationsmålet krävs ett stort engagemang hos många aktörer i samhället, både i Sverige och i andra länder. Teknikutveckling kan bidra till att lösa några av problemen. Det kan också behövas mer genomgripande samhällsförändringar.
Delmål
Från november 2005 gäller 72 delmål antagna av riksdagen för att konkretisera miljöarbetet på vägen mot miljömålen. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv. Några utgör en del av hela miljökvalitetsmålet, andra utgör ett steg på vägen. Nya delmål kommer att behöva utvecklas efter hand.
Övergripande miljömålsfrågor
Förutom de 16 miljökvalitetsmålen behandlas också tre övergripande miljömålsfrågor: Kulturmilljön, Hälsofrågor och Fysisk planering och hushållning med mark och vatten och byggnader.
Tre åtgärdsstrategier
Ett fåtal aktiviteter – transporter, energianvändning, flöden av material, kemikalier och varor med mera – orsakar flera av dagens miljöproblem. Därför kan vissa åtgärder leda till att mer än ett miljömål nås. Som en följd av detta har riksdagen fastställt att arbetet med miljökvalitetsmålen ska koncentreras i tre åtgärdsstrategier:
1. En strategi för effektivare energianvändning och transporter – för främst att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna.
2. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp – för att minska användningen av naturresurser, minska de diffusa utsläppen av miljögifter och för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp.
3. En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö – för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer, skydda människors hälsa, samt för miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur.
http://www.miljomal.se/Om-miljomalen/
Planeringsunderlag (2010)
Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för bl a hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas.
http://www.miljomal.se/15-God-bebyggd-miljo/Delmal/Planeringsunderl...
Ansvarig myndighet Boverket
Planering grönstruktur och vattenområden
Många arbetar med grönstrukturprogram
Den fysiska planeringen är ett viktigt styrmedel för att uppnå en god bebyggd miljö. Gröna områden har i många tätorter de senaste åren minskat kraftigt och splittrats upp. Naturområden är viktiga för människors hälsa och för biologisk mångfald. Program och strategier för tillvaratagande av grön- och vattenområden i och i närheten av tätorter ger underlag för att i den fysiska planeringen och samhällsbyggandet hantera dessa frågor. Det är viktigt att målsättningar och strategier för grönstrukturens bevarande och utveckling tas upp i översiktsplanen, eftersom den är vägledande för senare beslut enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken.
I enkäter 2006 och 2007 har kommunerna besvarat frågor om aktuella dokument som kan fungera som grönstrukturprogram, se Metod. I Sverige har år 2007 endast 19 % av kommunerna angett att de har kommunomfattande sådana dokument, medan ungefär lika många, 18 %, har för del av kommunen. I 17 % av kommunerna pågår arbete. Strategierna redovisas oftast i översiktsplanen. Enkätutformningen före 2006 var inte riktigt samma som de senaste två åren, vilket kan ha påverkat den utveckling diagrammet visar för översiktsplanen. Åtgärder krävs för att stimulera och utveckla kommunernas arbete med planeringsunderlag för att nå miljömålen. Länsstyrelserna och Boverket har som uppgift att stödja detta arbete.
http://www.miljomal.se/Systemsidor/Indikatorsida/?iid=85&pl=1
Ansvarig mydighet RUS
Visningar: 5
© 2012 Created by Patrik S.
Drivs med tekniken bakom
