Lemmy Vesters sida

Välkommen till Nätverket Årstafältet!

Nätverket Årstafältet bildades under sommaren 2007. Vi är en politiskt obunden grupp och består av människor från flera olika intresseområden med verksamhet på Årstafältet idag. Nätverket representerar boende i söderort samt föreningar och nyttjare av området:

- Årstafältets koloniträdgårdsförening

- Stockholms rugbyklubbar

- Årsta Golf

- Åsta AIK


Gemensamt har vi visioner om färdigställande och utveckling av den park som enligt nu gällande detaljplan skall rymma bland annat amfieteater, caféer, skridskobana och stadsbondgård och kan kompletteras med exempelvis en större skatepark, trickcykelbana, skridskobana och ett friluftsbad. Parken används fortfarande som försäljningsargument när man producerar och säljer nya bostäder i Årsta och Östberga. Nu fattas besluten om parkens framtid i Stadshuset, långt ifrån oss boende.


Nätverket Årstafältet!s motiv: En historisk och social helhetssyn på Årstafältets betydelse i hela Söderort.


VÅRA ARGUMENT FÖR ETT GRÖNOMRÅDE
-Fältet är den sista stora gröna ytan av betydande storlek i Söderort.
Norr om Stockholm värderas Hagaparken, Djurgården och Gärdet mycket högt ur ett rekreationsvärde.

- Fältet är det sista odlingslandskapet med rester av Göta Landsväg och andra fornminnen.
- Människor behöver natur för sin hälsa. Peter Schantz, forskare på GIH har gjort en undersökning som visar att 94% av dagens svenskar uttrycker ”Att vistas i skog och mark gör mig avspänd och harmonisk”.
- Närheten till dessa områden är viktig visar Björn Möllersten i en Rapport för Naturskyddsföreningen i Sthlms län från år 2000. Ett grönområde bör finnas inom 1km från bostaden. Annars tar man bilen dit. Det motiverar oss närboende att strida för vårt grönområde.
- Senaste rönen från Bostadsförmedlingen är att de sökande föredrar närförort före innerstad (Det framgår också av en artikel i DN Bostad 21 sept)
- Förtätningen av Söderort och nya stadsdelar längs södra kajerna ökar behovet av ett område för rekreation för en växande befolkning. Parken nås av alla dessa med Tvärbanan!

VÅRA ARGUMENT MOT BYGGNATION:
- Fältet är detaljplanerat som park. Detaljplanen, som gäller från 2001 till 2016, togs i politisk enighet efter ett omfattande samarbete mellan politiker, tjänstemän och boende och kan enbart rivas upp om förhållanden som är av ett stort allmänt intresse förändras på ett sätt som inte kunde förutses då planen antogs. Det anser vi inte vara fallet. Att bostadsbristen i Stockholm skulle ha varit oförutsägbar år 2001 är svårt att hävda.
- Grundvattennivån är hög och leran djup. Att bygga är därför förenat med stora kostnader – om det ens är möjligt. När hustak och dagvattenledningar sen hindrar regnvatten att nå marken, leder det till att grundvattennivån sänks, marken sätter sig och tar in vatten från intilliggande områden, vilket högst troligt leder till grundvattensänkning och marksättningar i Enskede, något som geotekniker vid Stockholm Vatten visat.
-Biltrafiken kommer att öka eftersom kollektivtrafiken i området inte är tillräcklig,
-Byggande på Årstafältet strider mot Översiktsplanens principer om bevarande av värdefulla grönområden och gröna kilar. I ÖP99 finns ett beslut att bostadsbyggande ska ske på redan exploaterad mark. Detta beslut ogillas av Stockholms Handelskammare, intresseorganisationen för stadens näringsidkare, som vill behålla sina industriområden i stadens närhet. De bedriver därför en kampanj för att i strid mot översiktsplanen istället bebygga de fredade grönområdena. Till hjälp i detta arbete hittade de ett gammalt examensarbete från KTH, där Jerker Söderlind använt Årstafältet som experimentområde för en ny typ av tät stadsbebyggelse, utan att ha tagit hänsyn till den planerade parken eller de dåliga markförhållandena. Detta arbete presenteras nu som en rapport från Handelskammaren.

Våra förslag på ALTERNATIVA PLATSER FÖR BOSTADSBYGGANDE
- Årstastråket, området längs kraftledningen, är redan planerat att bebyggas, vilket kommer att förtäta nuvarande gamla Årsta.
- Miljonprogrammen kan utvecklas och kompletteras med bättre infrastruktur.
- Äldre industriområden längs Johanneshovsvägen och Slakthuset byggs om till bostadsområden med viss näringsverksamhet.
- Stråk längs kollektivtrafikslederna bebyggs för att minska bilberoendet
- Den största utmaningen vore att industriområdena struktureras om. Dessa verksamheter etablerades utanför staden på 60-och 70-talen. Nu finns de mitt inne i stadens expansionsområde. En stad på Årstafältet skulle bli inringad av industrier, trafikleder och redan befintliga förortsområden. Det är egentligen själva fältet som utgör attraktionskraften här. En omlokalisering av Partihallarna, däremot, till en plats i anslutning till spårbunden trafik skulle frigöra området mellan Valla Torg, Årstaberg och Östberga till ett sammanhållande bostadsstråk och samtidigt leda bort tung trafik från stadens infarter. Och omfamnat av dessa stadsdelar ligger Årstafältet kvar, som en samlingsplats för människor från olika sorts bostadsområden, engagerade i alla dessa aktiviteter som redan har sin hemvist här. En plats som tillvaratar de livsviktiga aspekterna ekologi, kultur och integration.


NÄTVERKET ÅRSTAFÄLTET (www.arstafaltet.se)
Är inte mot bebyggelse eller att staden utvecklas så fler människor får plats. Vi lyfter tvärt emot fram – att vi inte i sak är inte emot att man ”bygger på vår bakgård”. Vi boende i söderort har under senare år sett man byggt helt nya stadsdelar i söderort. Dessutom har vi varit deltagit i flera programsamråd när man genomfört förtätningar i befintlig bebyggelse – Östberga, Årsta, Liljeholmen, Gröndal, Telefonplan, Solberga, Midsommarkransen m fl. Snart påbörjas dessutom bebyggelsen Årstastråket, vilket i sig leder till att Årstas befolkning nästintill kommer att fördubblas...

Parallellt med denna enorma expansion av hela söderort har man alltså detaljplanerat Årstafältet som grönområde och aktivitetsfält. Genom att färdigställa parken med fler inslag av aktiviteter för bl a barn och ungdom skapar man tydliga entréer som kommer att ansluta till grönområdet, befintlig bebyggelse. Parken kommer på sikt även möta ny bebyggelse intill. Man bör nu alltså gå vidare med att flytta vissa delar av tung industri med tunga transporter från industriområdena, för att börja spränga in bostäder i industriområdena kring parken, på liknande sätt som man gör med sista etapperna av Hammarbysjöstad.

Vi tror att detta skapar den nya bebyggelsen och den attraktion som drar ner stadsborna till fältet, såsom kajer och torg. Söderort är fortfarande och för många år framöver ett område under expansion. Vi har ännu alltså inte sett parkens potential. Entrén mot Årstasidan består idag av den öde Årstalänken, denna absurda barriär, hur inbjudande är det? Parken måste färdigställas, man kan inte redan nu innan parken står klar, eller efter så kort tid av tillgänlighet, börja mäta hur många som använder området...

Vi vädjar alltså till att man fullföljer detaljlanen för Årstafältet och fortsätter förtätningen av staden enligt DP 99, som på ett balanserat sätt tydligt anger hur staden bör växa ut ett större och hållbart perspektiv. Vi emotsätter helt oss att boende i söderort inte skall ha rätt till natur och vardagsrekreation i sin närhet. Att bygga bort Årstafältet vore ett trendbrott och framförallt ett stort stort brott mot demokratin.

Mvh Birgitta Adolfsson, Nätverket Årstafältet
www.arstafaltet.se