Samrådet - vilka var svaren?

Inom en vecka kommer Stadsbyggnadskontoret att offentliggöra sin samrådsredogörelse. Nätverket Årstafältet har gått igenom de inkomna samråden och här följer en sammanfattning med kommentarer. Detta är en kort sammanfattning av många svar och den kan inte ge en komplett bild.
Här finns Nätverket Årstafältets eget samrådssvar

Privatpersoner
Av cirka 200 inkomna svar från privatpersoner var minst 80% klart negativa till planerna.

Kommentar: En övertygande majoritet är emot.

SNF Stockholm och SNF söderort
- Integrera bostadsbebyggelse i företagsbyggnaderna vid fältet.

- Förtäta genom överdäcknignar och genom att integrera bostadsbebyggelse i företagsbyggnaderna intill fältet

- Spara större delan av fältet som natur/rekreationsområde

- Bevara Göta landsväg i hela sin längd

- En utförlig miljökonsekvensbeskrivning måste göras innan beslut tas

Kommentar: Helt i linje med vad Nätverket Årstafältet! anser.

Skönhetsrådet
- Årstafältet har, trots de senaste årens upprustning, inte funnit sin form och området ger fortfarande intryck av att vara skräpigt och outnyttjat. Rådet gläds därför åt det nya programmet som kommer att tillföra Årsta inte bara fler bostäder, utan också kvaliteter i form av möjligheter till aktiviteter och en park som går att både nyttja och njuta av.

- Skönhetsrådet uppskattar också det arbetet som Stadsbyggandskontoret lagt ner i planprocessen. Dialogen med de kringboende, inte minst att även barnen fått komma till tals, innebär att Stadsbyggandskontoret fått inspiration till planarbetet men också att de boende får möjlighet att vara delaktiga i den stora förändring som området står inför.

- Det rådet saknar i programunderlaget är ett kulturhistoriskt underlag till Göta landsväg. En karta med vägens sträckning genom landskapet för att bättre kunna bedöma hur programförslaget förhåller sig till den ursprungliga vägsträckningen hade behövts i remissmaterialet.

Kommentar: Skönhetsrådet har inte bakgrunden klar för sig, att det finns en gällande detaljplan och ett beslut om att skapa en landskapspark. Dialogen som de uppskattar skulle nog inte medborgarna se som en riktig dialog eftersom förutsättningarna från början har varit att INTE göra landskapsparken klar och att en i förväg bestämd del av parken skall bort.
Skönhetsrådet verkar inte heller tycka att en del av Stockholms agrara landskap är skönt nog.

Socialtjänst och arbetsmarkandsförvaltningen
- Sammantaget anser förvaltningen att programförslaget för Årstafältet är en god grund för det fortsatta planarbetet. Det är dock av yttersta vikt att ta tillvara de olika perspektiv och kunskaper som finns i staden...

- Medborgardialogen ska enligt programförslaget genomsyra det fortsatta planeringsarbetet. En av de framgångsfaktorer som flera tidigare utvärderingar pekat på...är hur olika stasningar kan få sin legitimitet genom att försäkra sig om boende och olika lokala aktörers engagemang och elaktighet. Det är angeläget att ta fram ett konkret förslag på hur ett lokalt inflytande över planeringsprocessen och förslagen om uppbyggnaden och förvaltninge av Årstafältet ska vara utformat.

Kommentar: När man läser programmet så kan man verkligen få uppfattningen att dialogen med medborgarna har varit särskilt bra och omfattande, och det kan vara så men det reella inflytandet har inte varit så stort som man kan tro.

Kulturförvaltningen
- Att i huvudsak tillstyrka program för detaljplan

- Kulturförvaltningen anser att det är positivt att konsekvenser för bebyggelsemiljön
och fornlämningarna tydligt redovisats i programmet. Vidare anser kulturförvalt-
ningen att det är positivt att tävlingsförslaget bearbetats och att ny bebyggelse
inom Valla gärde utgått ur förslaget.

- I den fortsatta planeringen är det av största vikt att ny bebyggelse i anslutning till Valla gärde anpassas i skala så att den inte dominerar eller förtar områdets karaktär och unika planstruktur.

- Kulturförvaltningen kan konstatera att den nya stadsdel som planeras som en tät
kvartersstad tydligt bryter mot ytterstadens öppna stadsplanestruktur. Den täta
exploateringsgraden, kvartersstrukturen tillsammans med bebyggelsens höjd
kommer att innebära en påtaglig förändring gentemot de omgivande stadsdelarnas
karaktär.

- Det är positivt att stora delar av Göta landsväg fortsättningsvis kommer att gå
orörd över fältet. Göta landsväg är en fornlämning (RAÄ 34 i Brännkyrka) som
kräver ett mycket stort skyddsområde. I gällande plan Dp 93045 anges skyddsom-
rådet till 50 m på vardera sidan om vägen. I den del som i förslaget anges som
”Göta landsväg esplanad” tycks avståndet till de vägar och bebyggelse som före-
slås omge den vara betydligt mindre. Förvaltningen anser att de starka upplevelse-
värden som Göta landsväg erbjuder idag, riskerar att försvinna om ny bebyggelse
tillåts i dess omedelbara närhet. Förvaltningen menar också att det är viktigt att
den vegetation som kommer att omge den stämmer väl överens med landsvägska-
raktären. En överhängande risk är också att eventuella krav på modern belysning
mm, på sikt kommer att förvandla den till en vanlig gång- cykelväg.

- Den föreslagna bebyggelsen kommer att beröra ett par av de fornlämningar som
ligger i områdets sydvästra del. Det är dels kvarvarande delar av Ersta gamla by-
tomt (RAÄ 197 i Brännkyrka) samt två gravfält som undersökts på 1960-talet
(RAÄ 24 och 28 i Brännkyrka). Platserna måste undersökas arkeologiskt i samband med exploatering.

- I den fortsatta planeringen av området måste hänsyn tas till kvarliggande fornläm-
ningar så att deras inbördes sammanhang tydliggörs.

- Den nya bebyggelsen kommer att ta stora delar av parken i anspråk och parkens
yta minskas med 20 ha. Detta kommer att påverka grönstrukturen i de stadsdelar
som omger Årstafältet. För att kunna läsa av och uppfatta det äldre kulturlandska-
pet i dalgången som omger Valla å är fältets öppenhet viktig.

- Kulturförvaltningen ställer sig därför tveksam till att tillföra landskapselement och vegetation som är
främmande för fältets karaktär då avses det halvöppna landskapet i parkens centra-
la del, i programmet benämnt arkipelagen, samt skogsområdet mot Huddingevä-
gen i öster.

- Den nya bebyggelsen i kombination med den föreslagna vegetationen
försvårar upplevelsen av kulturlandskapet och dalgången, som är en del av Stock-
holmsområdets storskaliga sprickdalslandskap.

- Förvaltningen är av samma skäl även tveksam till den s.k. Parkbryggan som före-
slås löpa längs Valla ås norra kant. Valla å, som har gått genom stora delar av Sö-
derort och haft sitt utlopp i Årstaviken vid Årsta gård, kan sägas ha utgjort traktens
livsnerv. Idag återstår inte mycket av ån, men här över fältet kan den ännu upple-
vas, bland annat där Göta landsväg går över den via en stenvalvsbro. Den sista
delen av ån, innan utloppet i Årstaviken, har nyligen restaurerats. Även delen över
Årstafältet borde tydliggöras, dock utan den hårdgjorda parkbryggan som känns
som ett främmande element längs ån.

Kommentar: Kritiken här är lite inlindad, de godkänner i huvudsak programmet men konstaterar att Göta Landsväg inte har tagits tillräcklig hänsyn och att de starka upplevelsevärden som finns idag kan försvinna. De konstaterar också att landskapet omformas från kulturlandskap samt att främmande vegetation förs in. Detta är balanserat och bra remissvar tycker vi, men man har inte fått med att det finns en gällande detaljplan som i mångt och mycket bevarar de värden som Kulturförvaltningen poängterar.

Trafikkontoret
- Programförslaget skapar en god förutsättning för att koppla samman den nya
stadsdelen med intilliggande områden.

- Trafikkontoret efterfrågar en helhetssyn gällande Årstafältet och framtida
exploateringar, så som Gullmarsplan, Slakthusområdet, Globen, Arenan och
Årstastråket, då de påverkar hela trafiksystemet.

- Trafikkontoret bedömer att planerad utbyggnad av Årstafältet kommer att ha en
omfattande påverkan på gatutrafiksystemet...Kontoret kräver en fördjupad trafikanalys som innefattar även de framtida exploateringarna, Gullmarsplan, Slakthusområdet, Arenan och Globen för att
studera vilka effekter de sammantaget får på det primära vägnätet

- I ÖP99 fastslogs att Årstafältet hade stor regional betydelse som friområde
motsvarande Gärdet på Djurgården eller Järvafältet i Västerort. Årstafältet kan
förväntas ha en sådan roll i fortsättningen och utgöra ett viktigt rekreationsmål
med stort upptagningsområde. Det är viktigt att man inte fyller fältet med
verksamheter så att känslan av ”storslagen” landskapspark försvinner. Balansen
mellan öppenhet och rumslighet måste studeras vidare.

- Norr om Valla å ligger Göta landsväg inne bland ny bebyggelse i en grön
esplanad flankerad av gator på båda sidor. Den arkeologiska skyddszonen
minskar. Det skulle vara önskvärt att detta historiska lager omhändertogs med mer
respekt i förslaget. Landsvägen skulle kunna ligga fritt mot parken
på en sida och fältet med många blommande kulturväxter och den gamla pilallén
bevaras.

- I programmet saknas en tydlig redovisning i form av plankartor eller plankarta-
flygfoto där det tydligt går att utläsa vilka ytor och i vilken omfattning befintlig
landskapspark med omgivningar tas i anspråk för den kommande
stadsutvecklingen. Det gör uppgiften svåröverblickbar och svårbedömt att värdera
hur exploateringen tar hänsyn till befintliga värden.

- På fältet föreslås träd- och buskdungar med förebild i mälarlandskapet. De formar
en arkipelag som styckar upp fältet i många små ytor. Detta sätt att bygga
vegetation kan upplevas som främmande. Fältets plana yta knyter an till
odlingslandskap och betesmarker. Att arbeta med vegetation är viktigt för att
skapa lä och rumslighet men bör ske i stråk och band av läplanteringar som bryter
vinden och formar rum med vackra proportioner.

- I programmet nämns ingenting om dagens skötsel av Årstafältet.

Kommentar: Trafikkontoret konstaterar att utbyggnaden kommer att ha en omfattande påverkan på trafiksystemet och detta tillsammans med övrig förtätning i söderort riskerar att skapa en ohållbar trafiksituation. De konstaterar att kartmaterialet i programmet inte håller måttet. De konstaterar också att inget nämns om dagens värden och skötsel, vilket lätt kan ge uppfattningen att Årstafältet är ett dött och oskött området, vilket det verkligen inte är.

Miljöförvaltningen
- Förvaltningen är positiv till programförslaget och stödjer stadsbyggnadskontorets
inriktning att utvecklingen på Årstafältet är tydligt framåtsyftande i frågor om miljö,-
hälsa- och klimat. Det som sker på Årstafältet bör, enligt förvaltningen, även bli
tongivande för den bebyggelseförtätning i området mellan Liljeholmen och Gullmarsplan,
som stadens nya översiktsplan omfattar.

- Förvaltningen anser att en viktig funktion för Årstafältets park är att kunna hysa biologisk
mångfald, då detta utgör en framtida värdefull upplevelsedimension för människor. Den
fortsatta planeringen för parken bör, enligt förvaltningen, ges en tydlig inriktning som
stödjer biologisk mångfald. Med en mindre disponibel grön yta och fler funktioner som
skall inrymmas på fältet, krävs en tydlig utformning och skötsel av området för att
bibehålla och även utveckla de biologiska funktionerna.

- Förvaltningen anser att parkytans öppna delar ska ges en varierad utformning och inte
domineras av intensivt skötta gräsytor. Detta stödjer fågelarter som idag lever och gästar
Årstafältet men som berörs av programförslagets begränsade parkyta t ex sånglärka och
tornfalk.

- En varierad utformning av fältet kan ske på flera sätt, exempelvis genom ett
mindre stadsjordbruk eller en 4-H gård. Ett annat sätt är en medveten skötsel inriktad på
en varierad utformning.

- Tillgången till vatten på Årstafältet genom Valla Å och tillhörande damm, anser förvaltningen, skapar goda förutsättningar för biologisk mångfald. Synligt vatten är en ovanlig företeelse i
stadsmiljön och bör, enligt förvaltningen, därför uppmärksammas och vidareutvecklas i
det fortsatta programarbetet.

- Enligt förvaltningen finns inga krav på att någon miljöbedömning ska genomföras för ett
detaljplaneprogram. Om miljöbedömning behövs för kommande detaljplaner avgörs
individuellt vid behovsbedömningen av respektive detaljplan.

- Förvaltningen anser att den MKB som gjorts för programmet är ambitiös och omfattande.
Förvaltningen menar att konsekvenserna av programförslaget inte bara bör jämföras med
dagens förhållanden utan även med ett relevant s k noll-alternativ, vilket i detta fallet bör
utgöras av befintlig detaljplan som inte är helt genomförd men vars genomförandetid
fortfarande gäller till år 2016.

Kommentar: Miljöförvaltningen har inte insett att den biologiska mångfald som finns i dag kommer att försvinna eller ersättas med något annat.

Stockholm business region
- SBR tycker i stort sett att det är positivt att förtäta söderort med bostäder och företag.
Vår erfarenhet är att det inte är bra att blanda transportintensiva företag och bostäder.

-... den nya bebyggelsen ge positiva effekter på kringliggande områden som Östberga och Årsta och öka underlaget för närservice som butiker, restauranger och caféer samt skapa fler arbetsplatser.

Kommentar: SBR tar ingen hänsyn till den planerade landskapsparken. De konstaterar att ny bebyggelse kommer ge positiva effekter vad gäller service, vilket vi också anser, men Nätverket Årstafältet vill se bebyggelse vid parken och på industrimark och i nödfall i vissa kanter på fältet.

Länsstyrelsen
- Länsstyrelsen ställer sig positivt till de stadsbyggnadsstrategier som presenteras i programmet. Programförslaget kommer att innebära en förändring av stadslandskapet inom ett stort område, då ny storskalig bebyggelse tillförs samtidigt som nya samband och förbindelser skapas mellan existerande bebyggelsegrupper.

- Årstafältet utgör en för Stockholms centrala delar sällsynt naturtyp. Dess kvaliteter med stor öppen gräsmark...är ensamt i sitt slag i södra Stockholm och har därför en avgörande betydelse för den biologiska mångfalden i söderort. Utbyggnaden på fältet kommer med stor sannolikhet att f ånegativa konsekvenser för denna mångfald.

- Sammantaet anser Länsstyrelesen att det är positivt att landsvägen integreras i det nya omrdået, och på så sätt säkras för framtiden.

- Länsstyrelsen förutsätter att grundläggningsförhållandena utreds vidare, då det idag är stora pågående sättningar i marken på Årstafältet.

Kommentar: Länsstyrelsen inser inte att Göta Landsväg riskerar att försvinna som landsväg i det långa perspektivet och inte alls "säkras" samt att den inuti bebyggelsen inte längre kommer vara en landsväg... De ser att markförhållandena är klart ogynnsamma för att bygga bostäder på.

Enskede-Årsta-Vantör SDN
- Förvaltningen ställer sig positiv till ny bebyggelse och park på Årstafältet. Den
nya stadsdelen och parken ger goda förutsättningar för att binda samman Årsta
och Östberga och skapa en stadsdel för möten. Parken kan dessutom komma att
locka besökare från stora delar av staden.

- Enligt Vision 2030 ska Stockholm vara navet i Stockholm-Mälarregionen och fler
bostäder är helt nödvändiga för att staden ska kunna växa till närmare en miljon
invånare år 2030. I Söderortsvisionen görs antagandet att befolkningen kommer att
öka med 75 000 invånare i Söderort till år 2030. Att bebygga Årstafältet med 4000
lägenheter och 2600 arbetsplatser skulle vara en god förstärkning till det ökade
behovet av bostäder och arbetsplatser som den positiva befolkningsutvecklingen
medför.

- Gällande detaljplan för Årstafältet är från 2001 och anger området som
landskapspark. Detaljplanens genomförandetid upphör 2016-04-26. En större del
av planen har redan genomförts, bland annat ett koloniområde, en dagvattendamm,
en stenvalvsbro och en golfbana.

- Årstafältet är ett
exempel på en befintlig park som utvecklas och förädlas för att skapa en god
boendemiljö i en tätare stad. I parken kommer det finnas plats för evenemang och
aktiviteter, med stora, öppna ytor för lek och idrott. Det kommer också finnas
rofyllda delar för avkoppling och kontemplation, gräsytor för picknick och solbad,
odlingslotter och parkpromenader för långa promenader och joggingturer. Här kan
även finnas en stadsbondgård med smådjur som får, grisar, kaniner och höns, café
och gårdsbutik. Som komplement till den stora parken kommer mindre platser och
parker med olika funktion och innehåll finnas inom bebyggelsen.

- Den nya parken har med sin föreslagna utformning möjlighet att bli en biologiskt
rikare och en mer varierad miljö än dagens Årstafält.

- Trafikprognoser visar att den ökning av trafiken som orsakas av den nya
bebyggelsen på Årstafältet, tillsammans med övrig planerad utbyggnad i Söderort
och den generella trafikökningen i regionen, kommer att påverka trafiksituationen
så att den blir mer lik den traditionella stadens, med mer trafik och begränsad
framkomlighet under vissa perioder.

- I förslaget till ny översiktsplan pekas Årstafältet ut som ett nytt
stadsutvecklingsområde och många av de stadsbyggnadsstrategier som beskrivs i
översiktsplanen stämmer väl överrens med strategierna i programmet.

- Den geotekniska utredning som gjorts pekar på att stora delar av den förslagna
bebyggelsen kommer att behöva geotekniska grundförstärkningsåtgärder, troligtvis i form av stödpålar. Även gator och andra hårdgjorda ytor kommer
sannolikt att behöva grundförstärkas.

Kommentar: Stadsdelsnämnden har skrivit ett mycket lydigt tjästeutlåtande enligt vad den styrande alliansen anser. De hittar inga nackdelar med förslaget. De har inte tagit med åsikter som medborgarna i stadsdelen har.

Exploateringskontoret
- Förslaget påverkar landskapsbilden. Det vidsträckta fältet blir mindre och mötet med bebyggelsen i norr och väster blir mer markerat. Den nya parken har med föreslagen utformning möjlighet att bli en biologiskt rikare och mer varierad miljö än vad fältet är idag.

- Det idag rika fågellivet kommer troligtvis att förändras då de öppna ytorna minskar i storlek och fler människor vistas i parken.

- Fältet har flera fornlämningar, där den viktigaste är Göta landsväg. Förslaget innebär att Göta landsväg förblir orörd även i den del där den går genom bebyggelsen. Här blir den ett eget grönt parkstråk i mitten av en esplanad och den behåller sina diken och sin vegetation.

- Förslaget ger söderort en helt ny stadsdel och park i ett läge med goda kollektiva trafikförbindelser. Den stora parken med alla sina aktiviteter blir unik för Stock­holm och även stadsdelen med sin brokighet och variation har en egen identitet och ger plats för ytterligare ca 10 000 nya invånare.

- Projektet för med sig stora investeringar och det är svårt att i detta tidiga skede avgöra det ekonomiska utfallet. Erfarenheterna från andra stadsutvecklings­områden visar att det är svårt att få ett överskott till staden eftersom många stora investeringar måste göras innan projektet ger intäkter. Det är viktigt att intäkterna är tillräckliga för att kunna balansera utgifterna. I det fortsatta arbetet är en viktig uppgift att exploateringsgraden hålls på en tillräckligt hög nivå och även ökas om det visar sig nödvändigt. Kontoret anser att planeringen av etapper och utbyggnadstakten måste anpassas så att investeringsutgifterna så långt det är möjligt kan vägas upp av intäkterna för etapperna.

Kommentar: -

STF Stockholmskretsen
- Behandlingen av grönområdet Årstafältet tycks nästan bli ett alibi för att få bygga snarare än ett önskemål att förbättra de eftersatta grönytorna på fältet och få till bra samband med Årstaskogen och Hemskogen.

- Stockholmskretsen ansera att staden bör upprätta ett separat program eller dylikt som berör upprustningen av själva Årstafältet... Ett grönt och bra Årstafält för framtiden måste då få kosta!

- STF inväntar sedan lång tidbildandet av ett kommunalt naturreservat av Årstaskogen med Årsta holmar

Kommentar: I linje med Nätverket Årstafältets åsikter.

Idrottsnämnden
- Förvaltningen har i olika sammanhang lyft fram betydelsen av att de idrotter som i dag bedriver sin verksamhet på Årstafältet måste kompenseras fullt ut när de för­svinner från fältet och att detta måste klargöras tidigt i processen, inte minst var kompensationen kommer att förläggas. I programförslaget för en ny stadsdel och park på Årstafältet har dessa frågor endast berörts ytligt och omnämns med att ”ett nytt läge för rugbyplanen söks inom Stockholms stad”.

- I sammanhanget ska påpekas att den i programmet omnämnda rugbyplanen på Årstafältet består av två fullstora rugbyplaner med en sammantagen yta av cirka 27 000 kvm. Därutöver tillkommer en omklädnings- och servicebyggnad samt läktare. Rugbyanläggningen är av central betydelse för Stockholmsrugbyn.

- I förslaget anges att ”mot Östberga finns plats reserverad för en idrottshall, som även kan rymma en simhall. En elvamannaplan för klubbverksamhet planeras i anslutning till Östbergavägen”. Att det planeras för idrottsytor för de cirka 10 000 nya invånarna, om än med delvis annat innehåll än om idrottsförvaltningen fått gehör för sina förslag, är naturligtvis bra. De geografiska lägena är dock inte opti­mala vad gäller tillgänglighet och byggande. En fullstor konstgräsfotbollsplan är 71 x 111 meter. Detta innebär att fotbollsplanen inklusive kringliggande kommuni­kations- och serviceytor uppgår till totalt 75 x 115 meter. Att inrymma en sådan yta på föreslaget område i slänt/backe mot Östberga kan bli komplicerat och kostsamt. Förvaltningen ser hellre att nya idrottsanläggningar anläggs på den norra sidan av fältet då Östberga redan har tillgång till konstgräsplan (Lisebergs BP) och en skolidrottshall.

Kommentar: -

Stockholms parkering
- Byggnation enligt program för Årstafältet och bebyggelsen i området kring korsningen Johanneshovsvägen/Årstavägen kommer att tillföra ett välkommet tillskott av bostäder i attraktiva lägen med närhet till innerstaden.

Kommentar: De tillstyrker hela förslaget.

Storstockholms brandförsvar
- ...tillstyrker brandförsvaret rubricerade förslag.

Kommentar: De tillstyrker hela förslaget.

YIMBY
- Yimby ställer sig mycket positiva till en utveckling av området kring Årstafältet

- Yimby ser dock begränsningen med en maxhöjd om 14 våningar för att
harmonisera med de modernistiska punkthusen längs Sandfjärdsgatan som
problematisk. Att få in några byggnader om 20
till 25 våningar ger möjlighet att skapa ny dynamik i områdets silhuett...

- Yimby ser helst att exploateringsgraden ökas.

Kommentar: Yimby har missuppfattat att exploatering kommer att ske PÅ fältet inte
bara "vid" fältet. Förutom det så vill de ha högre byggnader och högre
exploateringsgrad.

AB Storstockholms lokaltrafik
-

Kommentar: -

Vägverket
- Årstafältets exploatering kommer innebära en kraftigt ökad rörelse i form av såväl fotgängare, cyklister, kollektivister som bilister i området kring södra länken.

Kommentar: en stadsdel med cirka 10 000 invånare kommer utan tvekan att kraftigt påverka trafiksituationen i söderort.

ICA
- Vår fastighet är i föreslaget angiven som parkmark eller liknande. Det ingår inte i ICAs planer att omvandla fastigheten till detta ändamål och en ändring av användningen i enlighet med programförslaget skulle innebära en avsevärd värdeminskning för fastigheten.

Kommentar: -


Regionlanekontoret
- Enligt RUFS 2010 bör regioinens centrala stadskärna förtätas med bostäder och verksamheter främst i den yttre delen utanför innerstaden. Nämnden anser att intentionerna i programförslaget för Årstafältet är väl i linje med RUFS 2010...exploateringsnivån totalt sett är väl avvägd.

Kommentar: -

Samarbetsnämnden i Årsta partihallar samt Trädgårdshallen
Mer trafik och begränsad framkomlighet under vissa perioder är helt olämpligt om verksamhetsområdet ska fungera, ha attraktionskraft för företagare och generera ekonomi för drift, investeringar...Om inte projektet förenas med kraftfulla satsningar på trafiklösningar riskeras hela verksamhetsområdet på sikt, med tillhörande arbetsplatser, i strid med inriktningen för programmet, stadens inriktningsbeslut i fullmäktige, rörande verksamhetsområdena i staden samt tankarna i söderortsvisionen.

Kommentar: De har identifierat att trafiksituationen kommer att förvärras.

Hyresgästföreningen sydost
- HGF SO tycker att man på ett godtagbart sätt hittat en bra balans mellan plas för nybyggnation och parkområde.
Vi tycker det är bra att man bevarar så mycket som möjligt av detta kulturminne.

Kommentar: Lokalt vill hyresgästföreningen inte ha exploatering på Årstafältet utan de jobbar för en landskapspark. Däremot vill Hyresgästföreningen regionalt inte det. Det är konstigt...

Martin Olsson
Detta sammantaget gör att vi ser en betydande risk för konflikter vid ett genomförande av "samrådsförslaget" med bostäder och rekreation i direkt anslutning till vår verksamhet.

Kommentar: -