Nätverket Årstafältet!

För en landskapspark med plats för alla

Synpunkter för detaljplan för stadsparken på Årstafältet, S Dp 2011-03366-54

Synpunkter för detaljplan för stadsparken på Årstafältet, S Dp 2011-03366-54

från föreningen Nätverket Årstafältet! (www.arstafaltet.se, arstafaltet@hotmail.com)

 

Årstafältet är sedan 2000 en detaljplanerad landskapspark!

 

En väl tilltagen landskapspark på Årstafältet (= en park i världsklass)
kan aldrig ersättas av en mindre stadspark för en ny stadsdel…

 

Årstafältet med dess strategiska placering mitt i Stockholms södra närförorter är den sista stora sammanhängande gärde som finns kvar i söderort, till ytan en bråkdel så stort som t ex ladugårds gärdet. Sedan tidiga 70-talet har boende i Årsta med omnejd kämpat för bättre boendemiljö genom bl a konkreta förslag på trafikomläggningar och för att få tillgång till Årstafältet som rekreationsområde. 1994 togs äntligen inriktningsbeslutet om att bevara Årstafältet för att säkerställa en hållbar grönstruktur i söderort parallellt med en massiv förtätning i befintlig bebyggelse samt exploatering av helt nya stadsdelar med ett minimum av grönytor (Årstaberg, Årstadal, Hammarby-sjöstad etc). Efter långsiktigt och samlat utvecklingsarbete med enighet över partigränserna, antogs 2000 den detaljplan som anger att Årstafältet inklusive Årstalänken skall förädlas till landskapspark, DP 93045 ska vara genomförd 2016.

 

2007 stoppades all utveckling av landskapsparken och en utredning sattes igång för att riva upp den antagna DP 93045.

 

 

I pågående utredning, samråd för en mindre stadspark saknas viktiga fakta, dessutom bygger hela utredningen på felaktiga grunder.

 

Kommunfullmäktige tog beslut att utreda bebyggelse ”vid” Årstafältet. Trots gällande detaljplan kom utredarna att utreda bebyggelse på Årstafältet, i Landskapsparken.

 

I samrådet för den första detaljplanen finns inte redovisat att Årstafältet sedan 2000 är detaljplanerat som Landskapspark, eller att parken i dag är till hälften utvecklad. Att staden, koloniföreningen, golfen etc hittills haft stora investeringskostnader i samband med planeringen och anläggning av landskapsparken och dess i dag utvecklade innehåll. Årstafältet jämställs

”i det nya Årstafältet” med obebyggd icke brukad mark. 

 

Handläggare redovisar inte att Årstafältet (likställd med Skogskyrkogården) är en nationell angelägenhet (enligt Stockholms grönkarta). Man redovisar inte att landskapsparken med dess

inslag av natur, aktivitet och kultur är en grönkompensation för andra grönmarker och parker som försvunnit när man förtätat i kringliggande områden. Man redovisar heller inte för hur grönkompensationen ska se ut eller att man behöver göra det om man bygger bort den utlovade och beslutade landskapsparken. 

 

 

Nya planer gör grovt intrång och åverkan på fornminnet Göta Landsväg. Fornminnet Bägersta bytomt, Pilraden från 1855 finns inte med, livsviktiga stadsnära ängs- och åkermark försvinner i de nya planerna.

 

Fornminnet Göta Landsväg bevaras inte i förslaget ”det nya Årstafältet”. Fornminnet Göta Landsväg har en skyddszon om 50 meter på var sida. I förslaget ”det nya Årstafältet” är Göta Landsväg inkapslad mellan bebyggelse och därmed förlorar helt sin karaktär av körväg i landskapet vilket är betydelsen av fornminnet. Den sträcka av Göta Landsväg som är mest bevarad som gammal körväg med spår av häst och vagn är dessutom helt borttagen i ”det nya Årstafältet”. Detta strider mot forn- och kulturminneslagen.

 

I den lilla stadsparken redovisas en bullerstörd gräsremsa som ligger bortom Huddingevägen vilken är icke brukbar som parkmark, däremot integreras varken den unika pilraden från 1855 eller fornminnet Bägersta bytomt i parken vilket är mycket oroande.

 

I landskapsparken finns i det ursprungliga landskapet som sedan ett tiotal år tillbaka i ny skötselplan vilket gjort att slåtterängar och jordbruksmark återskapats med rik flora och biologisk mångfald vilket nu omintetgörs. I ”det nya Årstafältet” får parkmarken likt stadens andra mindre och hårdare brukade parker kräver.

 

Den jordbruksreserv som man idag förstår blir viktig i framtidens storstäder försvinner i ”det nya Årstafältet”. Detta är anmärkningsvärt och bakåtsträvande då det i framtiden kommer bli viktigt med stadsodling för att försörja stadens invånare med mat.

 

 

Ytkrävande aktiviteter får inte plats i liten park och fåglarna får cellskräck vilket gör att det blir omöjligt för många att nyttja Årstafältet.

 

Årstafältet med sin öppna karaktär fungerar som en viktig rastplats för flyttfåglar och jaktmark för rovfåglar, med en förkrympning och mer anlagd park kommer många fåglar inte kunna nyttja fältet eftersom det blir för litet.

 

I landskapsparken finns redan given plats för allt som finns inplanerat i den nya lilla stadsparken, men i landskapsparken finns förutom ett bevarande av det naturliga landskapet och de aktiviteter och inslag som är inplanerat i den nya lilla stadsparken även plats för ytkrävande aktiviteter som fågelskådning, golf, rugby, modellplan och drakflygning vilket idag lockar besökare från hela staden. Stadsbondgård och amfieteatern försvinner vidare blir det sämre möjligheter för längdskidåkning, långfärdsskridskobana och ridning. I den lilla stadsparken finns heller inga möjligheter för t ex cirkus, konserter eller likande publika tillställningar. Ingen parkering till parkbesökare eller koloniområde vilket är ohållbart och medverkar till ännu mindre boendeparkering vid fältet och gör parken svårtillgänglig för både kolonister och andra parkbesökare/användare som behöver ta sig till platsen med bil. Att alla dessa möjligheter försvinner samtidigt som planerare hävdar att den lilla stadsparken skulle vara av världsklass, dvs locka besökare från andra delar av staden och få en rikare biologisk mångfald vilket är ytterst motsägelsefullt.

 

 

Det har sedan 2001 tillkommit många nya planer för förtätning. Detta stärker den antagna detaljplanen för att utveckla hela Årstafältet till landskapspark.

 

Med planerad och genomförd bebyggelse på ”mindre viktiga grönytor” i Årsta och Östberga etc och när Årstastråket förverkligas försvinner ytterligare grönytor. I dag finns även ytterligare nya byggplaner i närområdet som tillkommit efter att DP 93045 beslutades – Gullmarsplan, Slakthus-området, Årstaberg industriområde, Partihallsområdet, Västberga industriområde etc som i dag  helt saknar grönstruktur vilket inte är förenligt att skrota landskapsparken och bygga bort Årstafältet. I redovisningen finns ingen beskrivning för hur man ska kompenseras för all grönyta som försvinner enligt gällande "Stockholms miljöprogram" och göras förenligt med ”Sveriges miljömål”.

 

 

Pågående planarbete bygger på felaktig grund och det är fortfarande av största allmän vikt att boende i söderort liksom medborgare i övriga Stockholm även i framtiden har tillgång till nära rekreationsområden av olika kvalité och karaktär vilket den beslutade landskapsparken till stora delar kan tillgodose!

 

Nya byggplaner för förtätning har tillkommit efter att DP 93045 klubbades vilket medför än mindre utan mer grönyta per capita vilket stärker den gällande detaljplanen för Årstafältet.

 

Redan innan första byggplanen i ”det nya Årstafältet” ställts ut ryktas nu om ett ännu högre exploateringstal för Årstafältet. I dag finns ingen beskrivning av hur ytterligare förtätning och grönstruktur ska lösas.

 

Årstafältet och den beslutade Landskapsparken är ett unikt rekreationsområde för boende i söderort och kan aldrig ersättas av en mindre stadspark för den nya stadsdelen.

 

Fortfarande har ingen redovisat något som i sak gör det möjligt att riva upp den antagna detaljplanen, varför det inte är förenligt fortsätta pågående utredning eller stoppa utvecklingsarbetet av landskapsparken.

 

Vi kräver att:

 

– Arbetet med att utveckla landskapsparken omedelbart återupptas för att den enligt plan ska hinna stå klar 2016.

 

– Gestaltningsprogrammet och pågående planarbete för att stycka upp Årstafältet

i mindre detaljplaner omedelbart stoppas samt att politikerna låter planerarna få utrymme att ta ett hållbart helhetsgrepp och planera för en hållbar boende- och grönstruktur i söderort med anledning av ytterligare förtätningsplaner. Att Stadsbyggnadskontoret får i uppdrag att ta ett större grepp på hela söderort och sätta in Årstafältet i sitt nya tätexploaterade sammanhang, samt redovisar hur en ny, i staden integrerad, grönstruktur skall se ut, framarbeta såväl sociokulturellt som ekologiskt och kretsloppstekniskt långsiktigt hållbar utveckling.

 

– Att Exploateringskontoret får jobba vidare med att undersöka bebyggelse i enighet med Kommunfullmäktige beslut, inte ”på” utan ”vid” Årstafältet.

 

Med anledning av pågående utredning för nya detaljplaner som kommer ligga till grund för att riva upp den beslutade och antagna detaljplanen DP 93045 yrkar Nätverket Årstafältet! på muntlig förhandling med ansvariga politiker enligt Europakonventionens artikel 6.

 

I dagsläget har Nätverket Årstafältet! samlat drygt 5 000 namnunderskrifter till stöd för DP 93045 och en fortsatt utveckling av landskapsparken på Årstafältet. Flertalet av namnunderskrifterna är överlämnade till fd Stadsbyggnadsborgarrådet Kristina Alvendal. Alla listorna kan fås som kopior på begäran till samrådet om så erfordras.

Styrelsen för Nätverket Årstafältet! 

Visningar: 166

Kommentera

Du måste vara medlem i Nätverket Årstafältet! för att lägga till kommentarer!

Gå med i Nätverket Årstafältet!

© 2017   Created by Kaj Karlsson.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor