Uppfölning i diskussionen om Stockholm måste växa

Kommentera

Kommentar av Maria Gäverström den 6 Mars 2010 kl. 1.08

En fråga som sällan ställs i debatten är: Är inte Stockholm färdigbyggt snart?
Vem har tagit beslut om att Stockholm måste växa med tusentals/år?
Inte är det stockholmarna själva i alla fall. Den "förtätning" som gjorts på senare år, har knappast skett med fingertoppskänsla, och att flytta ut arbetsplatser på landet för att ge plats åt bostäder känns som en logisk kullerbytta. Att dessutom bygga höghus i ett träsk (Årstafältet) måste bli oerhört dyrt. Vem kommer förresten att få råd att bo där? Knappast pensionerade låginkomsttagare.

Kommentar av Birgitta Adolfsson den 2 Mars 2010 kl. 0.52

Ja, området som jag arbetar i börjar ju även kännas märkligt. Eftersom den nya bebyggelsen ligger nu nästan ända fram mot industriområdet. Och människorna som flyttat in i de nya områdena bakom, nya Årsta berg och i fd skogen uppe på berget sneddar liksom dagligen genom indusriområdet som egenligen inte har några gå-vägar över huvudtaget, detta område borde ses över och planeras om. Gärna mix bostäder och arbetsplater här. Många av de gamla industribyggnaderna är även ofta lägre byggnader som ev borde övervägas att rivas och ge plats för mer effektiva byggnader alt att man kunde utreda om man kunde bygga på med fler vånigar på de befintliga byggnaderna. Tänker även på de små låga kontorsbyggnaderna som ligger längs tåg-spåret från Årstaberg på väg längs tåg-spåret mot Årsta gård... Detta handlar om fin-lir i planeringen, något som på många håll verkar saknas eller ges utrymme för. Så klart är det flott att få en stor och hel yta att exploatera som i t ex Hammarby-sjöstad… det är väl därifrån idén om Årstafältet kommit upp, för nu är ju snart hela Hammarby-sjöstad färdigt, då börjar byggbolagen sondera nästa bästa och mest luckrativa plats ur deras synvinkel. Att se Årstafältet med glasögon som ser rekreationsområdet, kulturhistoriska landskapet eller att förstå värdet av att ha kvar en stor park i mötet med bebyggelsen, verkar inte ännu aktuellt varken för politiker, planerare, arkitekter eller byggbolagen idag...

Kommentar av Jan Olof Jonson den 1 Mars 2010 kl. 23.05

Jo, du utvecklar vidare de mera långtgående frågorna om hur vi bör se på den totala kommunplaneringen.
Jag känner en kille i en annan förening jag är med i, som jobbar på just detta ICA och som får sparken, ev. får flytta med till nya stället i Upplands-Bro. Det här illustrerar också ett annat problem: att arbetarna tvingas lämna kommunen och måste arbeta allt längre bort. Just Västberga har ju också en stor bangård, som knappast kan försvinna.
Jag tror att vi bör arbeta för en vettig kombination av arbetsplatser, bostäder och natur/friluft/sport-områden.
Vårt fokus bör utan tvekan vara landskapsparken, att den ska förverkligas enligt gällande beslut.
Vi kan inte acceptera att vi allt mera får en politisk kultur, där makthavarna börjar betrakta kommunen som en godsägare betraktade sitt gods förr i tiden.
Men i fråga om lämplig plats för bostäder, vilka möjligheter finns det annars till ytterligare exploatering på västra sidan järnvägen, norr ut mot Årstaviken? Det borde ju egentligen vara bättre ur stadsplanerarnas synvinkel att försöka få så mycket bostäder som möjligt inom gångavstånd från Årstabergs järnvägsstation. Årstafältet är egentligen stadsplanemässigt sett ett sämre läge pga dess längre gångavstånd till stationen..

Kommentar av Birgitta Adolfsson den 1 Mars 2010 kl. 10.40

Intressanta iakttagelser… Som du säger det finns lämpligare ställen och även storstadsnära platser lite längre ut som passar att bygga bostäder på.
Strax intill Årstafältet ligger Västberga industriområde, ett industriområde som börjar bli omodernt och utfasat. Så sent som i december förra året meddelade ICA att deras lager kommer att flytta och flera verksamheter har redan eller är på väg att flytta till lämpligare ställen… Västberga industriområde ligger som ett sår som skär av förbindelsen till staden, en perfekt plats att bygga bostäder som både anknyter till parken och binder samman stadsdelarna kring parken på ett hållbart sätt. Låt inte år av planering, överenskommelser och investerade medel vara bortkastade. Låt bebyggelse möta landskapsparken inte tvärtom!